Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därigenom, att yttre beklädnaden – ofvanpå näfret – består af
grästorfvor, som läggas med samma lutning som näfret och ofta
till yttermera visso belamras med stenhällar. Jag vet mig
ingenstädes i Sverige ha sett torfven lagd horisentelt, hvilket
däremot är förhållandet med de norska (och ryska?) gammerna.
Som man finner, är näfver en viktig beståndsdel i bägge slagen
af kåtar – liksom ock i de nedan nämda timmerkåtarna –,
hvadan det synes något egendomligt, att endast de förstnämda
kallas näfverkåtar; men jag följer här språkbruket. – Någon
gång får man se riskåtar. En sådan, belägen högt på stranden
Bild 5. Riskåtar.
Fiskarkåta med getstall (till venster) rid Paijeb Kajtumjaur. Gellivara socken.
Efter fotografi af förf.
af en bland Lapplands mäst förtjusande sjöar, Paijeb Kajtumjaur i
Gellivara socken, visar bild 5. Stommen är densamma som i de
förra, men beklädnaden utgöres af små vresiga björkar med kvarsittande
kvistar. Till skydd mot stormarne äro i regeln både folkkåtan
och »getkåtan» kringbundna med ett vidjerep, som blott
lämnar ingången fri. På några ställen i Jämtland, särskildt
numera bland Ovikslapparne (enl. J. TIRÉN), brukas ett slags
torfkåtar med förstuga. Kåtan har dock den koniska (svenska)
formen. Dörren är belägen på sidan, hälst den södra, af förstugugången,
hvadan det hela lärer likna en kombination af den å
bild 4 (sid. 13) afbildade kåtan med gången till gammerna på
bild 7. – I dessa kåtar är dörren ofta af trä och antingen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
