Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stegeholms slottsruin vid Vestervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pant för en penningefordran hos konungen, likasom han året
förut förpantat Kalmar slott, och han var en person, som nog
ville ha fullgod säkerhet. För öfrigt hade det redan ett 10-tal
år förut varit förpantadt till tyska riddersmän, som förskotterat
konungen mynt.
Slottet kom emellertid några år senare i den rike Bo
Jonssons händer, och då det vid hans död icke var af kronan
återlöst utfärdades 1399 af drottning Margareta och rådet ett
försäkringsbref, enligt hvilket Knut Bosson (Grip) och Bengt
Nilsson (Lejonansigte) skulle hvardera under sin lifstid behålla
och besitta hälften af slottet och länet tills kronan utlöst det.
Länet, Stäkeholms län, utgjordes då af hela Tjust samt Ydre
och Kinda härader i Östergötland. År 1419 befanns slottet åter
vara i konungens, Erik af Pommern, ägo, hvadan skulden då
antagligen blifvit erlagd. Bland de fogdar, som under denna
tid residerat å slottet, känner man namnen å Heneke Moltcke
(en tysk, som blef gift med Karl Ulfssons till Ulfåsa enka),
Jöns Laurensson, d. 1429, konung Eriks fogde samt dansken
Lage Röd. Under den sistnämndes tid och hans speciella uppsikt blef staden flyttad från Gamleby (Gamla Vestervik) till sin
nuvarande plats Stegelöt, eller fastlandet sydväst om slottet.
Slottet har under medeltiden måst utstå åtskilliga belägringar. Den första belägring, hvarom man har bestämd
kännedom, ägde rum under Engelbrekts befrielsekrig, då slottet
1434 på den store folkledarens befallning belägrades af östgötarne under en viss Jösse Nilssons anförande. Fogden Lage
Röd försvarade slottet i det längsta, men måste omsider uppgifva detsamma. Härom heter det i stora rimkrönikan:
Thå the (östgötarne) kommo Stäkeholm när,<\tab>
Lage Rödz svenner the ther,<\tab>
Så hete then Fougte Stäkeholm hade,<\tab>
Uppå alla sidor the thet belade;<\tab>
I sex veckor lågo the therutanföre<\tab>
Ok läto stora flottor giöre etc.<\tab>
Konung Erik fick snart nog Stegeholm »på fagra ord och
stora löften», som det heter, tillbaka, men då hans nye fogde
Olof Finne, f.d. kammartjänare hos konungen, följde samma
taktik, som konung Eriks öfriga fogdar och lika som dessa
endast sökte utsuga den förut hårdt betryckta allmogen, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>