Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genom Sveriges vackraste farled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare, gjorde vi besök vid Vänerns strand. Majestätiskt bredde
sjön ut sin vida yta, som här låg blek med hägrande holmar,
samt sakta krusades af en bris med böljor, öfver hvilka middagssolen strödde sin skimrande glans.
Här och hvar tecknade sig silhuetten af en seglare skarpt
och vackert mot horisonten, och där långt bortom böljorna
blånade käglan af Kinnekulle, väckande nya tankar och nya
planer i turistens håg.
Våra medresande delade sig snart i skilda sällskap med
olika mål. Några ämnade sig till Kinnekulle, andra till Trollhättan. Det var med en viss stolthet vi nämde dessa namn
för främlingarne. Med gemensam belåtenhet, som ofta funnit
uttryck i ett från hjärtat gående: »Beautiful, very beautiful,
indeed!» eller ett »Wunderschön!» det vill säga någonting
»meget pent», någonting gudomligt, förtjusande, återkallade vi
i afskedets stund minnena från vår färd genom Sveriges vackraste farled – ett namn, som vi med skäl ansågo oss kunna
gifva Dalslands kanal.
Ty visst är, att, om äfven vid de flesta af vårt lands farleder en mängd storartade och tilltalande vyer kunna framvisas, det näppeligen någonstädes gifves en sådan sammanhängande kedja af förtrollande naturscenerier, som Dalslandskanalen särskildt mellan Bengtsfors och Gerterud har att bjuda.
Det genomgående nordiska karaktersdrag, som hvilar öfver
de landskap, denna farled genomstryker, gör dem ännu mera
kära och tilltalande för oss svenskar, på samma gång de gifva
främlingen ett totalbegrepp om den nordiska naturens friskhet
och skönhet. Det är därför af vikt, att vi icke gömma i
glömska sådana skatter af skönhet, som vi här verkligen äga.
Vi måste i likhet med andra folk i skrift och bild kungöra
deras tillvaro och sedan icke endast själfva söka upp dem,
utan också visa främlingen vägen till desamma. Flödena i
naturens skönhetskälla äro rika nog för att räcka till åt alla.
Vi äro otacksamma mot vårt fosterland, vår egen vackra
mor, när vi förnämt fara dess smycken förbi bort öfver riksgränsen för att hos andra söka den naturens skönhet, som i så
rikt mått flödar oss till mötes här hemma. Kunna vi vid anblicken af dessa undersköna taflor, på hvilka vårt land är så
rikt, erfara en värmande känsla, en sådan som, när vår moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
