Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Vimmerby till Stockholm i kanot (med två illustrationer), af J. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillräckligt stor öppning i däck, i följd hvaraf endast fotterna
kommo inunder detta.
Till sängkläderna hörde vidare en korkspånsmadrass, 2 cm.
tjock samt genom sömmar afdelad i fyra delar, så att
densamma lätt kunde sammanvikas och undanstufvas, då den ej
användes.
KL 5 på morgonen voro vi åter på fötter och företogo
genast en undersökning af terrängen förbi forsen. Först en
gärdesgård, som öfverklättrades, omedelbart därpå åter en
gärdesgård, sedan en stenig hage med busksnår och här och
hvar skymtar af en mycket underhaltig gångstig. Några
hundra meter och hagen tar slut, sedan — grymma öde — en
gärdesgård, men därefter vidtog en äng, som sluttade sakta
ned mot ån nedanför forsen, visserligen sumpig, men likväl
lättare att komma öfver än gärdesgårdar. Föga muntrande
upptäckter, i sanning!
Men nöden har ingen lag. Vi återvände till kanoterna,
uttogo packningen och buro den i två omgångar, uppstaplad
p& bottenbräderna, förbi forsen. • Att balansera öfver
gärdes-gårdarne var icke synnerligen lätt, också råkade vi vid sista
gärdesgården att välta en hel börda under en buske, hvarför
vi hvilade oss en kvart, angenämt sysselsatta med att plocka
ihop det tappade. Sedan buro vi kanoterna, en i sänder, samma
väg, lyckligtvis utan missöden, ja det vill säga, min kanot
föll visserligen en gång, då jag snafvade öfver en trädrot, men
som den föll på mig, skadades den ej.
Ändtligen efter tvänne timmar hade vi kanoterna i ån
nedanför forsen. Vi torkade svetten af oss (eljes en mycket
enkel handling, men som nu erfordrade både tid och energi)
och stego i kanoterna. En viss känsla af trötthet gjorde sig i
början gällande, men försvann snart, och lifvet syntes oss åter
ljust och gladt. Efter en stund kommo vi till en bro, som
endast låg ungefar 1 fot öfver vattenytan. Under eller öfver
densamma, det var den stora frågan, som afgjordes till förmån
for vår »undergång». Först lutade vi oss framåt, så att fören
kom in ett stycke under bron, därpå lade vi oss ned på rygg
och pressade händerna mot brons undersida för att trycka ned
kanoterna. Detta lyckades, vi skrapade visserligen hela brons
undersida ren och soporna därifrån hamnade i kanoterna, men
89. Turitt/örtningent dratri/t 4893. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
