Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring till Helagsfjället, af Sam. Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
videsnåren. Efter en sträcka af 5 km. fingo vi säga farväl åt
bekvämligheterna till sjös: högre upp kunde man ej ro. Ehuru
det kändes mycket varmt, styrde vi nu på egen hand våra steg
efter en ganska stor väg till Ljungdalen och fingo under denna
afton göra bekantskap med ett slags stora mygg, hvilka en af
damerna upplyste oss populärt benämnas engelsmän, hvilket
namn härleddes från svarta och hvita teckningar å benen,
något à la Albions söners permissioner! Att freda sig för dessa
plågoandar gick någorlunda under marsch, men raster tilläto
de ej, trotsande t. o. m. den kväfvande röken af påtändt enris.
I floddalen var vegetationen, ju längre vi kommo åt väster,
allt mer i aftagande: granen var mera tofvig, tallen knotigare
liksom ock björken; videarterna åter frodades ymnigt. Af
fjäll syntes föga, då vägen gick relativt djupt nere. Vid pass
kl. 6 e. m. skymtade gröna kullar fram, och inom kort låg
hela byn öppen. För att få reda på den i Högboms vägvisare
omtalade Johan Olofsson Back, besökte vi första gård, där en
skräddare, sysslande med fabrikation af lappmössor och
skinnbrokor, upplyste oss om den eftersöktes bostad, hvarpå vi gingo
upp genom byn till den gemytlige gubben, som strax upplät
rum. Under aftonen utspann sig ett lifligt samspråk om
vedermödorna i fjällen: gubben Back relaterade den ena färden efter
den andra från sina besök på egen hand och såsom vägvisare
för vandrare på ett sätt, som kunde komma modet att sjunka
på mera erfarna sportman: än hade olycksfall inträffat, än hade
vandrare gått vilse, än kunde hiskliga oväder i veckotal omöjliggöra
fjällbestigning o. s. v. Till tröst sade han, att vi hade
alla utsikter till framgång, emedan vi voro ute i rätta tiden,
och alla märken tydde på godt väder. — En öfverblick öfver
skogsbyn visade ett ganska tilltalande läge, frånsedt ensligheten,
som ännu mer framträdde genom de byn i N., V. och S.
omgifvande, närbelägna fjällen. Taflan fick sitt lif genom Ljungan,
som lik en åder ringlade fram åt öster; den hade nu smalnat
af betydligt, bildande små vattenfall här och där öfver
afsatserna i skiffergrunden. Å ömse sidor på ett litet område lågo
bortåt ett tjog gårdar, jämförelsevis välbyggda (några t. o. m.
i två våningar) och prydda med flaggstänger och på takåsarnes
ändar med väldiga renhorn. Rundt omkring syntes fjäll: i N. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
