Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring till Helagsfjället, af Sam. Frödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skott till känna, att de öfrige borde gifva sig af åt samma håll,
och ändtligen fanns stigen, sedan samtliga öfvervadat en
ganska strid ström. På kartan benämndes vattendraget Helagsån,
en biflod till Nea — eller kanske rättare Nidälfven, hvilken
faller ut vid Trondhjem (Nidaros). Den efterlängtade hyddan
kunde emellertid ej upptäckas för mörkrets skull, hvarför tåget
fortsatte åt väster, floden öfvervadades ännu en gång, då
vägen följdes på högra stranden. Om en stund gick månen upp
och lyste då och då fram mellan molnen, tills vi vid pass kl.
half 1 på morgonen kommo till målet: en öfverbyggd jordkula.
Stugan var ej heller afsedd för turister, utan för vägfarande
mellan Ljungdalen och Norge. Den var uppförd eller rättare
sagdt nergräfd i en kulle till ett djup af 8 fot; väggarne
utgjordes af hvarftals lagda stenar. I nivå med jordytan voro några
bjälklag upptimrade och det hela täckt med torftak.
Tvärgående bjälkar skilde rummet i ett öfre och ett nedre, hvaraf
man kunde sluta, att förr dessa rum varit skilda genom golf
i det öfre, hvaraf rester spårades i 4 kvarliggande plankor;
återstoden hade nog i nödens stund användts till bränsle. På en
bjälke funnos kvarlefvor af ett slags spis, som dock nu var
oduglig för sitt afsedda ändamål. Klöfjehästar hade haft plats
i nedre rummet, medan resenärerna bott i det öfre. Sedan vi *
orienterat oss i det egendomliga Dvserelseto, skattade vi oss
dock, Oaktadt dess stora brister, lyckliga att på visst sätt vara
wnom hus», så mycket mer som om en stund stormen hven
om knutarne och oväder tycktes stunda. Kvarlefvor efter å
jordgolfvet brunna eldar hoprafsades och en enkel kvällsvard
inmundigades, hvarpå samtliga snart insomnade å det af vide*
löf tillredda lägret.
Huttrande af köld vaknade den ene efter den andre på
morgonen, och då vi vid dagsljus betraktade lokalen och
hvarandra, föreföll situationen så löjlig, att samtliga skrattade af
hjärtans grund. Första omsorgen blef att skaffa bränsle.
Sällskapet gick mangrant ut i sagda afsikt och för att beskåda
landskapet, — men synkretsen begränsades på 50 meters
afstånd af en ogenomtränglig dimma blandad med iskallt
duggregn. Nu mulnade allas uppsyn, då hvarken proviant eller
beklädnad medgaf långvarigt uppehåll i den dragiga
fjällstugan. Beslutadt blef, att med resignation förbida tiden; en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
