- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1893 /
83

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommarvandring till Helagsfjället, af Sam. Frödin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dimman skymde dock snart utsikten, ett kallt genomträngande
regn började falla, hvarför återfärden skyndsamt anträddes,
sedan ett litet stenkummel rests på fjälltoppen. En god ledning
gåfvo nu de upplagda stenmärkena, då misten blef allt tätare,
men allt aflopp lyckligt och vid 6-tiden på aftonen sutto
samtliga kring elden i stugan, lyssnande till expeditionens förlopp.

Ehuru väderleken ej ville arta sig väl, beslöto vi dock att
följande dag försätta i N. till Syltopparne. Matrationerna
minskades, då förråden började bli knappa och det kunde vara
ovisst, om något matnyttigt stode att erhålla, innan vi anländt
till Enafors, därifrån vi tänkte medfölja järnvägen till
Östersund. Till natten hopskaffades så mycket bränsle som möjligt,
alla sökte hvila, medan herrarne turvis underhöllo elden.

Redan strax efter kl. 6 påföljande morgon styrde vi
kosan åt N. V. till en början följande vägen åt Norge, men
sedan rakt i N. Ännu insvepte dimman fjällen och omöjliggjorde
en noggrann beräkning af deras läge, eller hvar vi egentligen
vistades. Fram på förmiddagen sågo vi rakt framför oss ett
glänsande isfält (solen stack fram en stund genom misten), som
ansågs vara den södra af Sylarnes två jöklar, hvilket antagande
ock senare befanns vara riktigt. En tafla af äkta fjällnatur
utbredde sig för våra blickar, då vi gående på västra
sluttningen af en ljällrygg kommo närmare jökeln: rakt i N. syntes
en renhjord makligt hvila på mossan, högst upp till höger
af-tecknade sig konturerna af en annan hjord, och längre bort i
norr stucko snömassor här och där fram genom dimman,
under hvilka den mot basen allt bredare jökeln med de talrika
remnorna i den grönhvita isen bildade en storartad fond till
det hela. Här rastades en stund, hvarpå färden fortsattes åt
öster genom ett djupt pass, som på kartan benämndes Ekorrdör*
ren, i hvars midt ett riksgränsmärke visade, att vi kommo från
norskt område; vi hade således gått för långt åt väster.
Närmaste planen blef nu att gå utefter Sylarnes östra sluttning,
for att på något ställe sticka väster ut till Enaälfvens ursprung,
hvilken vi enligt handboken hade att följa för att nå en
turisthydda. I nordlig riktning följde vi nu fjällkedjan så högt
dimman tillät i afvaktan på friare utsikt åt väster, men då
hoppet ej ville förverkligas och dagen led, sågo vi oss nödsakade
att styra kurs på det i öster synliga vattendrag, som ju borde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1893/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free