Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strapatser och ströfläg i en svensk provins, af A. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandringar lärt mig vishet i detta fall, och jag skall aldrig
underlåta att framhålla ett lätt bagage såsom ett af de viktigaste
villkoren för en fotvandrare.
Om början af vår vandring är föga att säga. Vi satte oss
verkligen i gång vid Krylbo i gassande solhetta och på dåliga,
nygrusade vägar. Vi gingo emellertid raskt, krya och uthvilade
som vi voro, och med bröstet fyldt af vandringsfröjd. Det
finnes intet i behag jämförligt med den lustkänsla, som
genomströmmar en fotvandrare under första vandringsdagen, i
synnerhet om han börjar på morgonen och vädret ej är allt för
illvilligt. Han känner sig med ens sluppen ut ur den
tusen-trådiga härfva, som samhället, hans lefnadsställning och ödets
skickelse så småningom trasslat in honom i, och när han
andas in de friska vindarne från skogarne och fälten och blickar
ut öfver de klara vattnen och de blånande åsarne i fjärran,
känner han lifvet brusa som en lössläppt fjällbäck genom sina
ådror, och han glömmer alla jordens kval och de små
knaggligheterna i sin egen hvardagsvärld.
Naturens andedräkt är ljuf som en trolldryck 1 Det ligger
ungdom och hugsvalande glömska diiri. Vi hamnade i Säter
framemot midnatt, fingo oss ett rum på hotellet och sofvo som
stockar ett godt stycke inpå näst följande dags förmiddag. Då
vi vaknade voro vi styfva i benen som ett par öfveråriga
nummerhästar, men vid godt kurage för resten och stolta öfver
gårdagens bedrift.
Efter någon ansträngning och med ömsesidig hjälp fingo
vi på oss kläderna och gingo med så ledig hållning som
möjligt ned i matsalen för att frukostera.
Säter är en liten treflig, fridsam vrå, som jag vill
rekommendera till alla dem, hvilka klaga öfver tidens ondska, och
som ej finna någonting i världen så utmärkt som »den gamla
goda tiden».
En modern människa kan ej vandra mellan dessa enkla,
rödmålade trähus och på dessa tysta gator utan att tänka på
sägnerna från farfars och morfars tid, på de stilla dagame, då
ännu de stora kulturfrågorna slumrade i sina lindor och
människorna sågo vänligt på hvarandra ulan att aggande
näringsbekymmer eller smutsig afundsjuka förbittrade deras samvaro.
Från Säter gjorde vi en utflykt till den besjungna Säters.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
