Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokanmälan.
Karl Trolle-Bonde: Trolleholm (med ill.); C. T. Dent: Montaineering; H. Hildebrand: Visby och dess minnesmärken (med ill.); J. C. Poestion: Lehrbuch der Norwegischen Sprache; M. Wellevill: Praktische Grammatik der Finnischen Sprache
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så kommer ett kapitel om bergsklättringens grundregler.
Man får här lära sig, att det långt ifrån är en så enkel sak, som
man föreställer sig, att verkställa uppstigandet för ett berg på
ett sådant sätt att den minsta möjliga kraft förbrukas. I
allmänhet gå nybörjare för fort och för nervöst utan att
ihåg-komma den gamla goda grundregeln dPIus doucement ön ,
monte, plus vite ön arrive au sommet». Att stiga 1,000 fot i
höjden på en timme är raskt gånget, men i början af en
6—8 timmars expedition är 800—900 fot i timmen lagom.
På sluttande snöfält vid 8,000—10,000 fots höjd är en stigning
af 12 till 15 fot i minuten med en halt vid slutet af hvarje
timme icke dåligt. På ännu större höjder verkar den tunna
luften nedsättande på krafterna, och farten blir långsammare.
Nedstigandet anser författaren vara ännu svårare än
uppstigandet att utföra med tillräcklig krafthushållning.
Huf-vudsaken synes vara att hålla sig »lös i lederna» och låta
rörelsen vara sammanhängande samt icke förslösa kraft
genom att allt för noga justera balansen på hvarje särskild fot.
Repets samt isyxans och alpstafvens användning egnas
likaledes en ingående behandling. Tidigt uppbrott
rekommenderas lifligt — i Alperna är detta särskildt nödvändigt då snön,
som de första timmarne efter soluppgången vanligen är hårdt
frusen, längre fram på dagen blir uppblött och svårtrafikabel
samt snö- och stenskred lättare inträffa — och slutligen lämnas
en liten redogörelse för väderleken i bergstrakter och konsten
att förutsäga densamma.
I ett annat kapitel får man lära sig rekognoscering, d. v. s.
studerandet af ett bergs fysionomi för uppgörandet af
fålttågs-planen, och hvad man därvid hufvudsakligen har att taga
hänsyn till. Särskildt framhålles svårigheten att i bergstrakterna
på afstånd bedöma dimensioner och höjdförhållanden. På den
beryktade utsiktsplatsen vid Mont Brévent, lär det emellanåt
inträffa, att intresserade turister tro sig på det midt öfver på
andra sidan Chamonix-dalen belägna Mont Blanc iakttaga ett
parti alpvandrare på väg till toppen samt förvåna sig öfver
deras långsamma framskridande. Detta får emellertid sin
förklaring, då man upplyses om att de föregifna alpvandrarne
icke äro sådana utan 300 fot höga klippor.
Inom alpsporten kan spåras två olika riktningar, beroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
