Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska fjälltyper af Fredr. Svenonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommer i fraktens topografi. Hos det egentliga
Raman-pakte eller Ramanvare, som på bilden presenterar en vinkel mot
åskådaren, ter sig denna kant nästan som ett fantastiskt torn.
Det finnes från våra gamla krigstider en betecknande
historia, som man med få variationer får höra på en mängd vidt
skilda ställen inom Skandinaviens fjällområde. Vid Peuraur
berättas, att någon gång i forna tider en kringströfvande hop
ryssar (Karjelainen, däraf namnet: KarjeUjåJcko), som kommit
söderifrån, tvungit en lapp att lotsa dem till Lule älfdal. Det
är mörkt på kvällen, alla gå på skidor och lappen ett stycke
förut med en fackla. Färden går med svindlande fart, ty
något lutar fjällslätten. Därför observera ej ryssarne lappens
list: då han nått afgrundens kant, gömmer han sig hastigt
bakom ett klippblock och slungar facklan i en lång båge fram- .
för sig. Naturligtvis rusa ryssarne efter och omkomma till
sista man! Samma historia får man nu höra om en mängd
andra berg både i Jämtland, Västerbotten och Trondhjems stift;
endast personerna växla, så att i Norge svenskame, i Sverige
ryssar eller norrmän spela de lurades roll. Och alltid är det
berg af utpräglad Ramantyp, som varit skådeplatsen.
Men vida viktigare än från denna »historiskas synpunkt
är typen från rent geologisk. Detta fordrar såsom förklaring
en kort framställning af en geologisk stridsfråga, som hållit i
sig under de sista årtiondena, än mera matt, än uppflammande
i strider, nästan lika skarpa som fäjderna i de aflägsna tider,
då lappen lotsade ryssarne 1 Denna fråga är bland geologerna
känd helt enkelt under namnet nfjällfrågam eller tfjällproblemet
men är så betydelsefull, att en bland vår tids främste geologer,
den berömde professor Suess i Wien, nyligen yttrat, att iden år
för närvarande den viktigaste frågan för Europas geologerd.
Fjällfrågan lyder: mro våra norrländska (och angränsande)
fjäll till sin uppkomst äldre eller yngre än de äldsta tydliga
lämningarne af organiskt lif på vår jord?i>
Redan ganska tidigt hade man i Jämtland och Härjedalen
iakttagit, att kalkstenar och dylika bergarter med djurlämningar
från den aflägsna silurtiden utbreda sig vid foten och nedre
delarne af vissa fjäll — t. ex. Åreskutan — således åtminstone
skenbart ander hela den ansenliga massan af till utseendet
uråldriga (kristalliniska) bergarter (glimmerskiffrar, kvartsiter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
