Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borta vid synranden. Först den vid Hjo börjande långsträckta
Hökens ås, sedan i sydväst de öster om Falköping sig resande
Gisse-, Gerams-, Hvarfs- och Planta-bergen, och kanske var det
också Mösseberg, som otydligt skymtade fram där längst borta!
Mera i väster vidtog därpå Billingens större massa, som dock
snart nog bortskymdes af den blott en halfmil från Vaberget
liggande Vikaskogens höjdparti. Men hvad är väl det för en
ensam topp, som synes där rätt i väster midt öfver Vikaskogen,
men långt, långt bort i fjärran?
»Åh det; det är hjässan på Kinnekulle, och dit är det hela
6 mil fågelvägen härifrån.»
Ah! Och så en hel del utrop af förtjusning och
beundran, som här om någonsin dock voro väl på sin plats.
Ännu återstod emellertid orienteringen åt norr; men här var
utsikten på en gång mindre vidsträckt och mera enformig, då
den nästan uteslutande utgjordes af skogklädda höjder, som
endast afbrötos af Vikens vattenspegel och af liten glimt af
Unden där längst upp i norr. Slutligen vidtog åter Vettern,
som dock här var sig olik så till vida, som här vid
Nerikes-gränsen midt för Medevi en hel liten skärgård visade sig.
Ännu en röksky, som blå och tunn kunde urskiljas längst borta
i nordost, skulle vara från Åramebergs zinkverk påstod min
militär, men det påståendet får dock stå för hans räkning.
Ja, detta var den vida, den mest omfattande och
storslagna utsikten. Men det fanns ock en annan strax nedanför
våra fötter, närmare, tydligare och i allmänhet mera leende,
men därför icke mindre vacker och tilltalande. Där låg
Klefva-berget i söder och hitom detsamma kuhde man, ehuru med
möda, taga reda på Mölltorps kyrkas smala, mörka tornspira.
Norr om Mölltorp vidtog sedan en rad små sjöar, som skilde
Vabergslandet från den dystra Vikaskogen; och där borta vid
kanalen mellan Viken och Bottensjön framlyste så hvitt och
vackert i sin omgifvande löfskrud Forsviks ståtliga herresäte.
I öst,er och alldeles nedanför oss befors Bottensjön af den
ena ångaren efter den andra; och där låg ju det lilla pittoreska
Rödesund nästan simmande på vågen. På andra sidan
Bottensjön utbredde sig slutligen den flacka halfö, hvars norra udde
helt och hållet afstänges af Karlsborgs fästning, hvilkens
»slutvärn» med sina imposanta torn helt bjärt framlyste, sträckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
