Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi delade ljuft och ledt och troget »höllo hop» frfin resans
början till dess slut. Kanske läsaren skulle ha lust att göra oss
sällskap på en fjälltur just till detta Fjätdalen, denna riktigt
typiska fjällby?
I.
Vår utgångspunkt är IAUherrdals kyrkoby, 14 mil från
närmaste järnvägsstation, en »centralt» belägen ort, så till vida
att, om man tar densamma till centrum för en cirkel med
omkring 22 mils radie, så går periferien genom städerna Falun,
Hudiksvall, Östersund och Rörås, hvarvid väl är till märkandes,
att inom periferien ingen enda stad påträffas. Kanske mitt
nyförvärfvade ressällskap, tycker att man icke gärna kan —
inom Sveriges råmärken — komma längre bort från den
civiliserade världen än, hvad redan här är fallet, men — allting
är relativt här i världen I — Då vi återkomma från fjällen,
skolen I betrakta denna kyrkplats i all dess torftighet med helt
andra blickar: den skall då för eder representera »stora
världen», som I åter lyckligt uppnått efter edra irrfärder. Iskolen
då med aktning ihågkomma, att Lillherrdals kyrkoby räknar
omkring 900 invånare, om man nämligen tillägger befolkningen
i en by, som endast genom Härje-ån skiljes från den egentliga
kyrkbyn. I skolen då icke så förnämt se ned på den nätta
från sin höjd dominerande kyrkan, det i sin lilla talldunge
inbäddade skolhuset, den hvitmålade prästgården och de
åtskilliga andra boningar för herrskapsfolk, som platsen kan
uppvisa.
Men medan jag stått här och pratat bort tiden, har vår
beskedlige prästman redan svingat sig upp i sadeln på ett satt,
som tydligen vittnar om, att bland andra lyten, hvaraf vår tids
prästbildning lider, är äfven bristande öfning i ridsporten. Sin
packning har han klöfjat framför sig och sitter tydligen en
smula obekvämt. Solen skrider, vi måste därföre nu ge oss
af allesammans. Medan vårt tåg sålunda rör sig framåt genom
bygatan, möta vi én och annan medborgare, som önskar oss
lycka på vår fård »väst i fjällum» såsom herrdölingen, ännu
älskande att bevara de gamla böjningsformerna, uttrycker sig.
»De gingo i dagar, de gingo i tre», heter det om »Vår Daniels»
tåg till Särna i skalden Fredins bekanta diktcykel. Äfven vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
