Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gränge. De lade då till med sina båtar innerst i Kyrkviken
på fård till kyrkan. Däraf namnet.
Dessa människor voro finnar. Man brukar tala om det
fattiga Sverige nu för tiden. Eget nog har det gifvits en tid,
då detta fattiga land betraktades med samma blida ögon, som
landet bortom det stora hafvet i våra dagar. Det var vid
slutet af 1500- och under förra hälften af 1600-talet, som
invandring af finnar till Sverige försiggick. Orsakerna härtill voro:
brist och fattigdom i hembygden, delvis förorsakade af det s.
k. klubbekriget, hvartill kom, att hertig Karl, sedan Karl IX,
gynnade inflyttningen, i det han tillförsäkrade nybyggame
skattefrihet under vissa (vanligen 6) år. De kommo i stor
Finnstuga i Ljusnarsbergs socken.
Efter teckning af förf.
mängd från Savolax, Ruovesi och Österbotten och slogo sig ned,
de först kommande i hjärtat af Södermanland, vidare efter
hand i flera trakter af Norrland samt icke minst i Vermland,
Dalarne och Västerbergslagen.*)
Hörksflnnarne äro med säkerhet kända redan 1607.
Sägner gå om dem flera. Vi passera just Mårtens holme i
Kyrkviken, en grönskande liten fläck, vid hvilken ett blodigt minne
häftar. Grills i N:a Hör ken, en by på sydöstra
strandhöj-den af sjön, och Mårten i Sjöändan sägas ha varit de första
här i trakten. De bodde på en mils afstånd ifrån hvarandra;
J) Närmare besked om dessa inflyttningar lämnar: »Petrus Nordman,
Finnarne i Mellersta Sverige. Helsingfors 1888», samt hvad Ljusnanberg
beträffar »Ljusnarsterg krönika utgifven af Karl Hult*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
