Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bar himmel på en bädd af glödande träkol, säger författaren
angående de vid Långban befintliga, att de, »20 till antalet,
med wisshet hafwa waret till i Påfwiska tiden och haft
sina ägare, som dem drifwet till sitt Osmundsjern; dock
bör man icke förmoda, att tillwerkningen waret mycket
stor».
Vid tal om digerdöden, hvilken ju ödelade vidsträckta
trakter af vårt land, och från hvars framfart häruppe i
»Wärmelandsberg», man ännu kan skönja spår i mossbelupna ruiner
efter af sina innevånare beröfvade eller öfvergifna människoboningar,
kunna vi icke undgå att anföra följande märkliga episod.
Författaren omtalar nämligen därom:
»Ibland andre berättelser om Digerdöden är, här på orten,
en besynnerlig. När folket så wida började öka sig, att ortens
Häradshöfding fant nödigt där hålla Ting, funnos icke mer än
10 Karlar, att taga till Bisittare eller Nämnd, utan måste han
wälja 2 hederliga Qwinnor till Nämndemän, Hustru Walborg
från Nordmarkshytta, och Karin Joxa från Kallhytta. Domaren
skall hafwa satt det wärde på dessa Qwinnor, att han i
twetydiga och swåra mål aldrig dömde förr än han frågat
deras tanke, och berättas äfven, att han därwid, flere gånger,
stadnat i sine domslut. Icke är det något nytt, at Fruntimmer
fälla domar, kanske ofta i största Högmålssaker, och med
godt förnuft; men at de personligen sitta med i Rätten är en
mera okänd Anecdote.»
Med år 1550 synes en ny period hafva börjat för Långbans
grufvor, i det där då bygdes »en ny hytta», äfven om —
som det säges — »någon liten Osmundssmedja då fans inwid
Grufwan, i ett så tjenligt wattudrag». Med stigande och
sjunkande konjunkturer hafva Långbans grufvor sedan dess
bearbetats. Enligt de mätningar, som under åren 1764—1778
gjordes af gruffogden Johan Yngström — bröderna Ericssons
morfader — »hafwa där blifwet wundne 69,360 tunnor, eller
4,955 tunnor (45,700 centner) för året». Under 1861 angifves
brytningen hafva uppgått till 129,900 centner. De senaste
decenniernas tillbakagång i »vår andra modernäring» har dock
drabbat jämväl Långbans grufvor, hvilkas bästa malmsorter
(»Långbans blodsten», »en af Sveriges ädlaste malmer, i brottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
