- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1894 /
255

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Illustrationerna till denna lilla uppsats visa oss, den ena
gruffogdebostaden vid Långbanshyttan, den andra det under
Långbanshyttan lydande torpet Kytthagen, hvarest den
Ericssonska familjen efter den ekonomiska ruin, som drabbade
fadern år 1809, tillbragte några tunga, men för de unga
betydelsefullt härdande år. Fotografierna, hvaraf våra taflor
utgöra reproduktioner, äro tagna under sommaren 1893 och visa
sålunda de minnesvärda platserna sådana de nu te sig. Någon
väsentlig förändring i utseendet från den tid, då de unga
syskonen där sprungo omkring i sina barnsliga lekar, synes icke
ha försiggått. Då var emellertid förstnämda byggnad torftäckt,
nu ligger där tegel på taket. Strax invid denna af lummiga
träd omgifna byggnad, hvilken ligger invid stranden af den
lilla täcka Hyttsjön, står minnesstenen öfver John Ericsson.
Minnesvården öfver båda bröderna står vid den ungefär ½
kilometer långa vägen mellan järnvägsstationen och bostället.
Kytthagen, beläget ungefär 2 kilometer norr om hufvudgården,
ligger vid den större sjön Långban, och från byggnaden, som
är väl underhållen och f. n. liksom då utgör bostad om 2 rum
à 4 och 5 meter i fyrkant för grufarbetare, har man en härlig
utsikt öfver sjön. Den järnväg, som stryker tätt förbi det lilla
stället, är Mora-Venernsbanan.

*



Den genialiska begåfning — om ock i något olika riktning
— hvilken förde John och Nils Ericsson upp till ära och
storhet, synes hafva varit utmärkande för namnet. Icke blott
att fadern, Olof Ericsson, var en ganska framstående mekanikus,
utan Långbans annaler veta ock förtälja om ännu en Ericsson,
»begåfvad med utmärkta anlag, ehuru de, icke odlade, aldrig
förde honom längre än till konstvaktare vid Långbans grufvor».
Denne Ericsson berättas hafva genom sinnrikt anordnadt luftdrag
i grufvorna räddat dessa från att skadas, kanske förstöras
af isbildningar; och äfven andra byggnader utförde han »med
klokhet och omtanke, och hvarhelst han använde sin
tankeförmåga vitnade dess produkter om mer än vanlig
djupsinnighet».

Heder jämväl åt denne enkle man! Det är icke den yttre
framgången, som bildar kärnan i mannens eftermäle, och må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1894/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free