Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Doktorn tog med begrundande min upp sin fickbarometer,
som under hela resan envist fallit, senast i däck, och utlät sig
därhän, att det vore ganska svårt att bestämma, men i alla
händelser icke komme att inträffa under morgondagen, då
sydvästen nog komme att stå sig. (N. b. Detta utgjorde mera
hans innerliga förhoppningar än resultatet af någon
meteorologisk kalkyl.)
Yid södra stranden lågo förtöjda stationens tvänne
lots-båtar, tunga, solida, af kostertyp; seglen med den frälsande röda
randen skyldes af kapell. Ombord på dessa är det, som lotsen
kämpar sin hårda strid mot elementen till mänsklighetens
säkerhet. Den mörka höststormen för ett länsande fartyg in under
den farliga kusten. Med bottenrefvet inne kryssar lotsbåten ut
mellan bränningarna för att bringa den äskade hjälpen; den når
fartyget, lägger bi i lä om detsamma, den kan icke lägga om
bord, ty i denna sjö skulle den starkaste bordläggning krossas
som äggskal. En kastända från fartyget uppfångas; den lots,
som har turen, gör ett öga därpå och träder detta under
armarna, en sista pröfvande blick, att allt är i ordning, och han
kastar sig i hafvet. Skall han krossas blodig mot skeppets sida,
skall hans pliktuppfyllelse kosta honom lif och lemmar? En
senfast arm bär af från skrofvet, vågen, hvars rasande kraft
något brytes på fartygets läsida,’ lyfter den djärfve, i nästa
ögonblick står han på däck och går fram till ratten. En färsk
tobaksbuss värmer honom efter det kalla badet, och snart går
ankaret i Hufvudskärs af väldiga stenramar skyddade hamn
under fyrens vänligt blinkande öga.
Det var ännu tidigt, då vi uppsökte våra kojplatser för att
påföljande morgon i god tid, uthvilade, kunna fortsätta färden,
och snart vyssades vi till sömns af det väldiga dånet från
dyningen, som bröt sig mot Hufvudskärsklippomas fot.
Söndags morgon kl. 4,45 purrades ut. Yinden stod ännu
alltjämt på sydväst, himlen visade sig beslöjad men dock ganska
lofvande. Majoren visade sig på däck i simdräkt: ett elegant
hopp, och toaletten började med Östersjön som tvättfat. Dok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
