Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Långt i fjärran hördes tonerna från en fiol. Här i denna
oförvanskade nejd hade alltså icke det fadda, från Tyskland
importerade »piglocket» mäktat uttränga denna
musikinstrumentens oldpappa, och den svenska allmogens naturliga musiksinne
skaffade sig här ett uttryck, på nobel, känslig, farfarsärfd klenod!
Tonerna kommo närmare, skuggan af en båt glider fram bakom
udden. Fulla och härliga klinga under konstnärsgrepp,
melodier af Kjerulf, Grieg, Söderman!
»Ah, det var alltså inga folktoner! Af ven denna äkta
pärla profaneras då af parasitiska sommargäster med
hängmattor, bambumetspön och hvitmålade snipor! Yet du någonting
otäckare än snipor?»
Majoren kunde föreställa sig hemskare saker.
(Det förtjänar att anmärkas, att doktorn så väl som
majoren i hvardagslag voro — sommargäster.)
På måndags morgon, naturligtvis före den utsatta tiden,
instälde sig Obelisken i tjänstgöring med ett höfviskt och
synbarligen hjärtligt menadt tack för åtnjuten ledighet. Frukosten
intogs, och »Ingeborg» gjordes klar för att vid tiotiden för alla
segel och alltjämt sydvästlig vind anträda kryssningen hem i
strålande solsken. — Längst ut i gattet syntes en samling
stänger, månne masterna af en hel flottilj fartyg? Obelisken
förklarade, att det var topparne af några resliga men kala furor
på Husarön, själfva ön doldes ännu af vattenytans buktighet.
— Det »tar» något att kryssa på Nämdö-fjärden, och snart
passerades Franska Stenarnes sjömärke och Kofotens ledfyr.
Dagens program upptog eventuelt en landstigning på Nämdö.
Kort och kartor hade emellertid redan sagt oss, att denna stora
ö är bebyggd egentligen på den östra, från vår segelled vettande
sidan, samt att västra sidan, särskildt med nu rådande
vindförhållanden, icke erbjöde någon lämplig hamn. Obelisken
bekräftade nu med sin personliga erfarenhet dessa fakta. Icke
desto mindre krånglade vi oss in mellan de omgifvande
holmarna för att själfva bilda oss en öfvertygelse. On var
verkligen på denna sida hög, otillgänglig och föga bebyggd, och vi
beslöto med lugnadt samvete att afstå från landstigningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
