Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
147
marksresa lär enligt omdömesgilla personers utsago vara fullt
jämförlig med en färd på de beprisade sjöarne inom Skottlands
högländer. — Efter de bägge nordligaste floderna, Torne och
Muonio, där inga sjöar finnas, går dock färden mera långsamt
för de oupphörligt mötande forsarne, uppför hvilka man måste
staka båtarna. Men så går resan nedför så mycket raskare.*)
Sedan 1892 har emellertid isen brutits för ett annat
färdsätt på de lappska sjöarna, nämligen med
Kanot.
Hedern härför tillkommer lektor P. Waldenström, som då
med sällskap gjorde en kanotfärd mellan Jokkmokk och
Kvikkjokk. Hur förtjusande en sådan resa kan vara, framgår såväl
af hans resebref som af denna hans anteckning i
främlingsboken å Kvikkjokks gästgifvaregård: »Vida har jag färdats och
mycket har jag sett af gamla och nya världen. Men ingen
färd har jag gjort som varit till den grad förtjusande som
färden i kanot uppför Saggat».**)
* * *
De bekväma och angenäma samfärdssätten, som nu
skildrats, äro emellertid ej att påräkna vid längre afstickare i
mellanlandet mellan de stora kommunikationslederna. I synnerhet
för något årtionde sedan, men delvis ännu i dag, har man då
att göra dagslånga vandringar genom de oerhörda myrmarker,
för hvilka Lapplands östra del är så beryktadt. På många
ställen hafva dock här utförts — till någon del äfven med
Turistföreningens medverkan och på dess initiativ -— förträffliga,
flera mil långa
Spångningar.
Ehuru särskildt Västerbottens län fördelaktigt utmärker sig
i detta hänseende — här förordnas t. o. m. flerestädes s. k.
spångfogdar — börjar dock ganska mycket vara gjordt
härutinnan äfven i Norrbotten. Då man nu går på den spångade
breda turistvägen Gellivara—Harsprånget och knotar öfver små-
*) Jämför årsskriften för 1893.
**) Börande andra lappska kanotleder se förf;s uppsats i d:o d:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
