Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Apropos fasanjakten må här i förbigående meddelas, att
för dess underlättande ha på baron D:s önskan oeh med
Domänstyrelsens medgifvande gjorts vissa uthuggningar i öns
ekplanteringar, icke att förblanda med de förut nämnda: de äro
nämligen bredare än dessa och försedda hvar och en med en
hög gärdesgård längs ena sidan. Det är mot denna gärdesgård,
som de på marken flyende fasanerna jagas af drefvet.
Framkomna till gärdesgården, måste de flyga upp, och de söka då
att tvärs öfver den öppna uthuggningen hinna in i skogen på
andra sidan. Det är då jägarna, fördelaktigt placerade, passa
på och skjuta dem. Några »skogsgator» af denna mera krigiska
sort såg jag emellertid ej till under vår färd, men så många
fler af den fredligare och vackrare.
Under de femton år som »fasaneriet» på Visingsö funnits
till (de första fasanerna infördes af baron D. år 1879) — har
det fått en storartad utveckling, så att flera hundra fasaner
hvarje år skjutas vid de stora höstjakterna utan fara för alltför
stor förödelse. Också ha öns jordägande bönder mot en summa
af 5 000 kronor kontraktsmessigt öfverlåtit åt baron D. (1884)
all jakträtt på sina marker under en tid af tio år; men det
säges att, då tioårsperioden nu år 1894 utlöper, de äro
beslutna att ej vidare förnya kontraktet, hufvudsakligen på
grund af den skada fasanerna göra på deras åkerfält. Hålla
de fast vid sitt beslut, så torde det bli omöjligt för baron D.
att med någon fördel vidare uppehålla fasaneriet på ön, enär
han då med ens får sitt jaktområde inskränkt till
kronoplan-teringarna. Hur det går, få vi väl i sinom tid se af tidningarna.
Såsom ett bevis på, hur nödvändigt det är för baron
Dick-son att ha kontrakt med samtliga bönderna, om han skall känna
sig fullt förvissad om jaktlycka och jaktnöje, vill jag nu till slut
förtälja en liten händelse, som meddelats min sagesman af ett
fullt trovärdigt ögonvittne.
Under en af de stora jakterna i början af 1880-talet, innan
ännu alla bönderna afstått sin jakträtt åt baronen, gick en
hemmansägare med sina drängar och plöjde på en åker, som stötte
intill kronoparken, där »drefvet» som bäst pågick. Ehuru
plöjning ju är ett mycket fredligt värf, bar bonden, eget nog sin
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1895. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
