Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Men det lär ej blott vara den vackra naturen och den
stärkande luften, som gör vistandet på denna täcka ö angenäm
och uppfriskande. Afven det hyggliga, vänliga och gammaldags
enkla väsendet hos folket på ön ökar i hög grad trefnaden.
Tidsandan med dess moderna oarter har här ännu ej fått något
fäste, och, hvad som härtill i ej ringa grad medverkat, är det
förhållandet, att man hittills lyckats få all spritförsäljning
utestängd från ön; och lär i denna sak stor enighet råda bland
de hederliga nykterhetsälskande Visingsöbönderna. En andlig
väckelse gick ock för några år sedan öfver det lilla ösamhället,
så att här finns godt om gudfruktigt folk, lika väl som om
nyktert.
Allt detta och mycket annat fick jag samtalsvis reda på,
under det vi åkte framåt på vägen. Jag är därför i tillfälle
att äfven meddela följande. Ons hela längd är ungefär
half-annan mil och invånarnes antal nära 1 500. Under medeltiden
var Visingsö delad i två socknar, Kumlaby i norr och Ströja
i söder; och Ströja kyrka stod på samma ställe där Pee Beahe
sedan byggde »nya kyrkan»; men nu utgör hela ön en enda
socken, »Visingsö socken» kallad, och är ett pastorat för sig
med kyrkoherde och komminister och hör till Grenna kontrakt
eller, som det egentligen heter, Vista kontrakt. Och det var
just kontraktsprosten, som satt bredvid mig på »remmalaget».
Men jag återgår till vår vägfärd, På ett ställe foro vi
förbi några ättehögar på höger hand — sådana lär det här
finnas godt om — och om den förnämsta af dessa, som låg
alldeles invid vägen, förtäljes en gammal sägen, som gifvit Wirsén
anledning till den vackra dikten »Väpnaren och trollen»,
inflätad i den förut nämnda cykeln och begynnande sålunda:
»Oss frestar ständigt det obekanta,
Och väpnarn red, i sin traf ej trög,
Från Borga slott öfver stigar branta
Till trollens boning vid Sälde hög.
Vid julkvällstimma
I snö och dimma
De hålla gille, som hvar man vet,
Han önskar se deras lustbarhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
