Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
liga vinden, och han berättade för oss under vandringen
godsets historia ända från äldsta tider. Men det skulle bli för
långt att nu därom orda.
Efter ett hjärtligt afsked åkte vi åter vår väg mycket
belåtna med det vänliga mottagandet, stannade ännu en gång vid
»Röttle kvarn», där vi nu stego ur och följde den dansande
forsen ända ned till sjöstranden, samlande under vägen nya
intryck af denna pittoreska »lilla vrå bland bergen». Och så
återkommo vi omsider till Grenna fram på förmiddagen, båda
i det bästa lynne efter denna solljusa, glada, vackra färd. Och
jag sänder härmed min vän borgmästaren ett hjärtligt tack
för sist.
* *
*
Men jag har lofvat att till sist tala något om invånarne
också; och från borgmästaren i Grenna till stadens invånare
öfver hufvud är ju ock öfvergången mycket lätt och naturlig.
Frågan är nu bara, hvad skall jag säga om dessa invånare,
eller rättare huru mycket? Först och främst kan jag ju tala
om, huru många de äro — det sårar ingen — och får alltså
meddela, att de vid sista folkräkningen, den 31 december 1893,
utgjorde (inom stadsforsamlingen) 1 100. För öfrigt kan jag ju
få yttra om dem, såsom min personliga åsikt, att de äro
afunds-värda och lyckliga, som få bo i en så vacker liten stad, och
såsom min personliga iakttagelse, att de äfven se lyckliga ut
att få bo där. Och skall jag äfven tala om, hvad jag tror om
dem, så är det, att de, trots ett visst aristokratiskt drag eller
rättare en viss rikedom på klingande namn (hvarom mera sedan)
äro ett enkelt, anspråkslöst och förnöjsamt folk. Denna
karaktär hos Grennaboarne har gamla anor. Såsom ett bevis på
deras enkelhet i lefnadssätt, berättas t. ex. från en något äldre
period än den närvarande, att de icke åto kött oftare, än när
någon ko ramlade ned från berget och bröt af sig benen. Och
att de äro sedan gammalt ett humoristiskt folk, det kan jag
uppvisa genom en historia från Gustaf III:s tid. När denne
konung en gång gjorde ett besök i Grenna, förmäles det, att
invånarne vid hans afresa ville spänna ifrån hästarna och draga
vagnen genom Brahegatan ut ur staden, och att, när kungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0419.html