Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
348
gifva vid handen, och det är icke hvarje terräng, som är
möjlig att med rimliga kostnader terrassera efter en sådan profil.
Banan är så nyligen färdig, att någon trafikstatistik ej ännu
föreligger. Den elektriska kraftöf verf öringen sker från samma
kraftkälla i Buochs, som drifver den ofvan nämnda
Btirgen-stock-banan.
Åtskilligt mera kunde vara att anföra från en del andra
dylika banor, som jag i år besökt inom och utom Schweiz, men
det anförda må vara nog, (för en hel del läsare är det säkert
mer än nog?!) Jag har varit något vidlyftig, dels emedan jag
velat påvisa en del olika system, som tillämpas, och dels för
att de, som intressera sig något närmare för saken i fråga,
skola vid jämförelse med förhållandena på Areskutan kunna
bilda sig ett riktigt omdöme. Att byggandet af dylika banor
icke är någon så alldeles lätt sak, utan tvärtom fordrar ganska
stor omtanke, torde nog framgå, af hvad som ofvan anförts,
men saken kan äfven modifieras på flera olika sätt, och
lämpar man sig i allo efter såväl de naturliga förhållandena som
efter de trafikförhållanden, som kunna tänkas uppstå, torde det
icke vara förmätet hoppas, att vi endera dagen skola få en
dylik bana till stånd vid Are.
Vi vilja nu i allmänna drag se saken an, huru den skulle
gestalta sig där på platsen. Första frågan blir då: skall banan
gå ända upp på toppen af skutan, eller skall den — tillsvidare
åtminstone — stanna på Mörvikshummeln. Författaren tror,
att vid någon eftertanke det senare alternativet af många skäl
är det enda, som än så länge bör ifrågakomma.
Det fosterländskt sinnade turistmärket A. G. H—m, som
har äran af att först hafva — åtminstone i tryck — väckt den
fråga på tal, för hvilken undertecknad genom denna uppsats
velat i sin mån verka, har uttalat några suppositioner öfver de
sannolika lutningarna för banan, samt anställt jämförelser med
en hel del andra banors lutningar. En bana rätt upp på
Hum-meln får, som nedan skall visas, en betydligt större lutning, än
H—m tänkt sig, och beträffande en bana upp till toppen, kan
den naturligtvis gifvas en olika lutning, beroende på hur och
hvar den lägges, men ju mindre lutning, ju längre väg. De af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
