Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Yasaslottet med sina röda tegelmurar och sina fyra kupolklädda
torn. Strax bredvid ligger den lilla näpna småstadsidyllen
Mariefred med sin spetsiga tornspira på kullens krön.
Jag skall icke i denna uppsats, som blott vill ge
Turistföreningens medlemmar en liten fingervisning på det intressanta
Vasaslottet, hvilket just nu för tiden låtit tala om sig så mycket
och som framträder i en delvis förnyad eller rättare sagdt
föråldrad gestalt, jag vill, säger jag, icke ingå i någon utförligare
beskrifning. Den som vill stifta en närmare bekantskap med
slottet, dess historiska minnen och dess utomordentligt rika
porträttsamling, finner goda vägledningar i Georg Nordensvans
lifligt skrifna bok af 1880 »Gripsholm. Slottets forna och
nuvarande utseende, konstskatter och omgifningar», vidare i den
fullständiga fast kortfattade katalogen öfver slottets
porträttgalleri samt i den lilla efter de senaste restaurationsarbetena
(år 1894) utgifna »Gripsholms slott. En vägledning för
besökande» (pris 20 öre) — allt arbeten, som finnas att tillgå på
platsen. Jag vill blott för den vanliga turisten ge en kort
antydan om slottets karaktär samt om de historiska minnen, han
här har att söka. 0
Gripsholm, sådant det nu ligger framför oss, är, trots alla
senare om- och tillbyggnader, i hufvudsak det gamla
Yasaslottet, som 1537 grundlades af Gustaf I och fullbordades af hans
yngste son, Karl IX: ett kungligt slott och fäste, en borg
med tjocka fästningsmurar och fyra mäktiga runda torn, som
innesluta en inre borggård och mot nordost skyddas af en yttre
och större.
Slottet låg ursprungligen på en vattenomfluten holme med
vindbryggor. Vattendragen äro sedan dess igenfyllda åt
landsidan till, så att slottet med tillhörande byggnader nu ligger på
en udde. Äldst af de fyra tornen är griptomet, som vetter
ut mot yttre borggården och är det mäktigaste af dem alla.
Yngst och minst är det åt södra landsidan liggande
Fängelsetornet, hvars öfversta våning tillbyggdes först efter Erik XIY:s
tid på 1590-talet, — redan häraf framgår omöjligheten att för
det därstädes belägna fängelselika tornrummet bibehålla den
liäfdvunna benämningen »Erik XIV:s fängelse»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
