Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
Och kom denna borg också icke egentligen att tjänstgöra
som fästning, så användes den så mycket flitigare till
statsfän-gelse. Här satt hertig Johan fängslad, och några år senare
konung Erik, och ringa var ej antalet af de statsfångar, som
den bistre Karl längre eller kortare tider höll i fängsligt
förvar inom slottets säkra murar. Ett talande och åskådligt minne
däraf är den inskrift, som ännu i dag läses på muren i
grip-tornets nedre rustkammare. Finnarna Arvid Stålarm och Axel
Kurck, två af konung Sigismunds anhängare, som insattes
där efter Linköpings blodbad, ha nämligen med röd sten på
den hvita väggen gjort en anteckning, som börjar så: »Anno
1600 den 3 Aprilis Bleffue vij här insatte» o. s. v. Mellan
åren 1597 och 1610 beräknas antalet af statsfångar på
Grips-holm till 35, oberäknadt 23 krigsfångar.
Slottets andra period är den karolinska, speciellt Hedvig
Eleonoras, riksänkedrottningens, som regerade här i 54 år.
Gripsholm hörde nämligen till hennes lifgeding. Hon
residerade själf i den en trappa upp belägna, stora s. k.
kungsvå-ningen, i hvars sängkammare hon dog. I det yttre undergick
slottet ej stor förändring, utom att det gamla höga vattentaket
nu nedtogs, ocli i sammanhang därmed vindsvåningen
ombyggdes, samt den s. k. drottningsflygeln uppbyggdes till två
våningars höjd. Men i slottets inre förändrade hon mycket, satte
i stånd och inredde i barocktidens stil.
Men det mesta häraf har försvunnit under slottets tredje
period, den gustavianska. Gustaf III hade en särskild
förkärlek för Gripsholm, hvars olika våningar i mångt och mycket
ännu i dag bevarat den smakprägel, han tryckt på dem — den
franskt-gustavianska stilen med sitt ljusa, glada, fästliga lynne.
Gustaf III förde här stort hof med fäster af alla slag,
karuseller och teaterföreställningar. Han behöfde utrymme och
ljus. Slottets flesta dörrar och fönster moderniserades, väggar
och tak hvitmålades, förgylldes och ornerades med »antika»
ornament. Tre af Hedvig Eleonoras rum i andra våningen
sammanslogos till »drottningens gröna salong», af två andra
rum därstädes bildades »drottningens gula salong», för att tjäna
till stora lektyr och audiensrum. I det södra tornets, »teater-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
