Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
mig ooh på esperanto beskrefs af samma person. Jag måste
ännu en gång betona, att utan esperanto skulle jag aldrig hafva
haft dessa lyckliga, glada solskensstunder af mitt lif, hvilka
jag tillbragte ibland svenskarne, med Sveriges härliga natur för
mina ögon.»
I brefvet meddelas slutligen att hr W. med en skrifvelse
på esperanto sökt och erhållit inträde i Sv. Turistföreningen
såsom utländsk ledamot, och att han, för att i sin mån bidraga
till utvecklingen af turistväsendet, i polska tidningar utkastat
ett projekt till en dylik förening för Polen efter »det svenska
fulländade mönstret» — hvarefter hr W. slutar med att
framställa frågan: »Har jag ej anledning nog att vara tacksam mot
det internationella språket esperanto?»
Den frågan lär väl ingen af mina läsare vilja besvara
annat än jakande, och vi svenskar kunna ju ha anledning nog att
själfva vara tacksamma mot ett språk, genom hvilket vårt land
och vårt folk vunnit en så hängifven beundrare och skildrare
på främmande jord. Det är ju ej svårt att inse, af hvilken
betydelse för hela vårt turistväsende det måste vara att äga
dylika förespråkare inom den utländska tidningspressen. Genom
deras upprepade förmånliga artiklar om Sverige och svenskarne
ledes den allmänna uppmärksamheten hos deras läsekrets öfver
till vårt land, och detta om något bör väl starkt bidraga till
att leda turistströmmen till våra landamären. Möta vi så de
främmande flyttfåglarne med öppna armar, varma hjärtan och
med ett språk som en hvar af dem, med uppoffrande af ett
minimum af tid och krafter, kan lära sig, så skall helt säkert
strömmen af dessa österns, söderns och västerns glada barn
med vårens ljumma vindar vända sig mot Sveriges kust, ännu
mera storartad, ännu mera oafbruten och regelbunden än
någonsin förut.
Med detta mål för ögonen kan man väl uppoffra 24
timmar på att lära sig det internationella språlcet esperanto.
Valdemar Langlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
