Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Under stora koret ligga många kungliga och furstliga
personer begrafna, främst Karl IX, hans gemåler, hans son Karl
Filip och hans äldsta dotter, pfalzgrefvinnan Katarina, Sveriges
måhända mest sympatiska kvinnogestalt.
Af ven Karl IX:des graf har ej undgått vandalism. Nu
reser sig däröfver en stor, bar sten, hvilande på små, vackra
kolonner. Men denna var en gång endast fotställning för en häst
med konungens dyrbara, guldskimrande rustning. Rundt om
gick ett vackert staket af smidt järn; trettio sorgefanor och fyra
med kronor och förgyllda bokstäfver försedda »himlar» smyckade
ytter-ligare grafvei).
Kronor och fanor och himlar anammade biskop Johannes
Mattiæ * på 1600-taiet, staketet flyttades undan, och i våra
dagar togos häst och rustning till lifrustkammaren i Stockholm.
De förra äro för alltid försvunna, de senare ha ätervändt till
Strängnäs och äro uppställda i dess museum, och vi skola
hoppas, att de än en gång få pryda den i all sin stränghet dock
store konungens graf. Att en konungs graf plundras af en
biskop och af staten själf, det torde väl höra till
sällsyntheterna, men i vårt land finnes det ingen gräns för
omändrings-begäret och förstörelselustan.
Sedan vi besett, hvad som återstår af Karl IX:des
monument, stanna vi vid Karl Karlsson Gyllenhjelms vackra
graf-kor, där de upphängda bojorna påminna om hans hårda
fångenskap. Vi beundra de konstnärliga altarskåpen, som äro bland
värt lands största dyrbarheter i den vägen, slutligen klifva vi
uppför den smala trappa, som leder upp i »Biskop Rogges
kammare», ett litet tornrum, där det förvaras några dyrbara
reliker efter honom. Mest bemärkta bland dem äro kanske hans
tofflor, som gjort resan till Paris och där blifvit prisbelönta
vid 1867 års exposition.
Slutligen hinna vi till »Domkyrkomuséet», litet men
naggande godt. Det är inrymdt i det s. k. Bondekoret. Dopfuntar och
messhakar, altarkläder och altarskåp finnas där af stort värde.
Förstår Ni er på dylika gamla ting, klarnar det snart nog för
*) Förf. till dessa rader har i ett trovärdigt bref från 1870-talet funnit
denna uppgift. Se hennes arbete: »Svenska Adelns familjelif i gamla tider».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
