Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven sysslade jag under dessa dagar något med
iakttagelser öfver jökelkornens storlek vid ändan af dessa jöklar.
Ett stycke jökelis, tagen från en jökels inre, är fullkomligt
kompakt och tät såsom frisk sjöis, men förvaras den någon tid i
luft öfver 0 °, så sönderfaller den i rundade oregelbundna korn,
hvilka i den färska jökelisen passa så noga intill hvarandra, att
inga mellanrum kunna upptäckas, utan isen förefaller att vara
fullkomligt tät. Såsom förut är anfördt, eger inom jökeln en
kontinuerlig förnyelse rum, i det de snölager, som en gång fallit
på ytan af jökelns högre liggande delar genom trycket af
öfverliggande snölager så småningom pressas ned och slutligen komma
fram i jökelns nedre ända. Under loppet af denna process
sker en omdaning af det ursprungliga snölagret, så att det vid
jökeländan framkommer såsom tät, grofkristallinisk is. Att en
tät is utbildat sig beror därpå, att snölagret genom de
ofvanliggande snölagrens tryck starkt sammanpressats. Att denna
is är grofkristallinisk kommer därutaf, att under loppet af de
årtionden eller århundraden, som förflyta mellan snöns fallande
och dess bortsmältning såsom is vid jökeländan, en långsam
men oupphörlig omkristallisering af de ursprungliga snökornen
försiggår, vid hvilken — förmodligen — de större snökornen
och de större iskornen tillväxa på de mindres bekostnad. Som
denna omkristallisering alltjämt fortskrider inom jökeln, så
följer därutaf, att man vid jökelns ända har att vänta sig de
största jökelkornen och den mest grofkristalliniska isen, hvilket
också är fallet. Af samma anledning är isen vid ändan af
stora och långa jöklar mera grofkristallinisk än vid ändan af
mindre jöklar. Som dock kornen på ett och samma ställe
aldrig äro lika stora, måste man för att kunna angifva, huru
grofkristallinisk en jökelis är, taga ett medeltal af storleken af ett
större antal korn, ett arbete, som i själfva verket är
synnerligen svårt att utföra. Genom att plocka ut några korn och
mäta volymen af smältvattnet fann jag, att kornen i
Suotasjökelns och Sarjekjökelns is vid brämet i allmänhet hade en
volym af omkr. 30 kbcm. Nästan lika stora torde jökelkornen
vid Mikajökelns ända vara, däremot äro kornen vid ändan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
