Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl. Och hur vore det möjligt annat för dem, som söka just
de goda gåfvor, som denna trefna brunn kan gifva?
Men skyndom ut att taga trakten i närmare ögonsikte!
Hit kommer man sannerligen inte för att sitta inne. Hör,
hvilken mystisk, storslagen musik, som hela tiden ljuder i våra
öron och lockar oss ut. Det är forsens musik; här är det
den, som är tongifvande. Inte behöfver man heller gå många
steg från dungarne kring brunnen för att se, se alla detaljerna
i den vackra tafla, som så hastigt skymtade fram i morgse.
Se här! Se och njut! Alf ven, forsen, älfbrinkarne, kyrkbyn
på andra sidan, bergen! Hvart skola vi gå först? Ah, forsen
drar nog starkast, dess brus bevingar våra steg — — —.
För att få en öfverblick öfver nejden går man lämpligast
upp på Prästberget, som, beläget på norra älfsidan, begränsar
utsikten mot öster. Vägen dit tar omkring en balf timme och
är ytterst lätt att hitta. Man går öfver älfven på
landsvägsbron, äntrar upp för älfbrinken midt emot, där vägen skär sig
uppåt i ungf. 45 ° vinkel, tar kurs på nya kyrkan och sedan
på prästgården, dyker in i skogsbacken därbakom, håller litet
åt höger och är framme, innan man vet ordet af. Bänkar
utmärka platsen. Man blir nästan förvånad att få så pass
vidsträckt utsikt efter ej längre stigning uppåt. — Se här!
Nedanför oss, åt nordväst, ha vi en långsträckt dalkittel,
milslång kanske och vid pass halfmilabred. Rundtomkring såsom
infattning skogiga höjder i växlande våglinier. Där längst upp
i nordväst förtona de sig mot horisonten i nyanser af mörkare
eller ljusare blått. Närmare skjuta andra fram i mörkgrön
barrskogsfärg, här och där med strimmor eller stänk af ljust
löfträdsgrönt. Redan där längst bort ser man åsarne sänka sig
som i uddar och möta hvarandra sicksacklikt, och man anar,
hur de famna älfven mellan sig på djupet. Och se där litet
närmare en ljus silfverglimt i det gröna, och så skjuter hon
fram förbi en udde i hela sin glans för att sedan alltjämt
förblifva hela taflans — inte precis »medelpunkt» men den »axel»,
omkring hvilken det hela rör sig — och som rör sig ständigt
midt igenom det hela. Kring gröna uddar slingrar hon sig
fram som ett silfverband, i S-lika bukter, smalare där, bredare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>