Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
verdrift ligger i det nu sagda, anser jag mig likväl ej böra
dölja saken. Den norska vägen, jag tog, går förbi Sjangeli
koppargrufvor i Lappland nära gränsen öfver Kamavomi
fjällplatå ned i Västdalen, genomfluten af Allesälfven. Man följer
älfven uppåt, tills man bortom fjället Atjektpakte vadar öfver
den och sedan i SSO går öfver ett fjällpass mellan
Suorika-och Tjäktjafjällen ned i Tjäktjadalen, som för fram till
Kebne-kaise. Andra norska vägen bär brant upp öfver fjällen till
Ostdalen, som äfven med fjällpass står i förbindelse med
Tjäktjadalen. Denna väg är mera ostlig samt berör således ej
Sjangeli. Dess längd är omkring 8 mil, under det att första vägen
är dryga 12 mil. Yägen om Sjangeli kan befaras med
klöfje-häst. Östdalsvägen lämpar sig för fotturister, som bära sin
utrustning.
B.jörling, vår energiske, alltför tidigt år 1892 i Grönland
omkomne upptäcktsforskare, har hittills ansetts för Kebnekaises
första bestigare. I Sjomdalen öfverraskades jag dock af
nyheten, att i slutet af augusti månad 1882 fransmannen Charles
Rabot, nu bosatt i Paris, samt ämbetsman vid franska
undervisningsministeriet, från Sjomdalen Östdalsvägen bestigit
Kebne-kaise. Nybyggarlappen Jon Larsson från Smaalnesbukt vid
inloppet till Sjomfjorden samt husmannen Pehr Abrahamsson
från Bogholm, Öfre Sjomdalen, hvilka voro med mig till
Keb-nekaise, omtalade, att de för 13 år sedan äfven följt Charles
Rabot dit. Dessutom erfor jag af pastor Andersson i Ofoten,
boende i Ankenäs, att han haft Charles Rabot till gäst efter
samma fjällfärd. Angående Björlings Kebnekaisebestigning
vill jag omnämna, att jag vid min bestigning icke fick klart
begrepp om, hvilken upp- och nedväg Björling begagnade.
Ingen må föreställa sig, att dessa vilda och storslagna
alptrakter äro lätt tillgängliga eller fjällen lätta att bestiga. Flera
omständigheter försvåra turistfärder här. Fjälltrakterna
genom-ströfvas den korta sommartiden nästan uteslutande af fjällappar
med sina renar. Lapparne vistas än här än där i fjällen och
äro därför oftast ej lätta att trätfa. Sommaren är ofta regnig,
och då omöjliggöra dimmor all fjällbestigning. Om man ej har
god utrustning och vana att bestiga högfjäll samt lycka med vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
