- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
284

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

gick ej an att dröja längre kär. Vi hade redan stannat allt
för länge. Vi togo därför afsked och fortsatte vår vandring.
Icke långt uppåt dalen ofvan lapptälten vadade vi öfver den
här tvåarmade, breda och strida, men ej djupa Allesälfven. I
sluttningen af dalen på andra sidan älfven lågo kringströdda
en mängd stora, egendomligt formade flyttblock. Hunna längre
upp i sluttningen mot dalen, mötte vi lapparne, tvänne män med
sina hustrur, hvilka nu voro på hemväg. Snart därpå nådde
vi Suorikaälfven, som rinner till Allesälfven. Vi följde denna
älf upp mot Suorika och Tjäktjafjällen. Terrängen utgör, från
Västdalen räknadt, en nära en half mil lång sträcka af stenmark,
ytterst besvärlig och tröttsam att färdas öfver. Men utsikten
bakåt blifver mer storslagen, ju högre upp man kommer. Man
blickar ut öfver stora fjällvidder, öfver Ostdalen inåt Norges
fjälltrakter. Ostdalen, som här möter Västdalen, är äfven den
belägen ofvan trädgränsen.

Denna dal är uppfylld af en mängd större och mindre sjöar.
Inåt Norge äga fjällen stora jöklar och snöfält.
Fjäll-landskapet är storartadt vackert med en mångfald af olika fjälltyper
och höga bergstoppar. Icke långt därefter nådde vi
fjällöfver-gången till Tjäktjadalen. Fjällpasset är ej mycket bredt Dess
höga läge gör, att man här har en vidsträckt utsikt öfver de
Tjäktjadalen omgifvande fjällen. Här utbredde sig för våra
blickar ett ännu föga kändt fjällområde, ofvan den i djupet
under oss liggande smala Tjäktjadalens början. I vördnadsfull
storhet resa sig här vårt lands högalper med sina jöklar och
höga, snöiga fjälltoppar. Nedstigningen till dalen är besvärlig.
Dalens början är ett ödsligt och hemskt dalföre. Ut på
aftonen rådde här halfdager, orsakad af de höga stenmurarna å
ömse sidor. Bergen äro högst vid dalens sydvästra sida.
Marken är täckt af större och mindre stenmassor. Intet
vattendrag, ingen gräsväxt, än mindre krypvide eller enebuskar
finnas; ej heller ses eller höres något lefvande väsen. Mina
följeslagare togo intryck af ödsligheten, sägande, att de ej en dag
ville vistas här. Alla voro vi trötta, ty vi hade gått och
klättrat fram öfver stenhoparna och fjällbranterna i 6 timmars tid
utan hvila och hade väntat finna bete åt hästén och bränsle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free