Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLFÖBMÖRKELSEEXPEDITIONEN TILL STOEA SJÖFALLET. 63
klot under den vecka vi varit borta. Särskildt Axdréeska
expeditionen var föremål för mycket intresse.
En utflykt till de ståtliga Porjusfallen upptog resten af
förmiddagen, och på eftermiddagen bröto vi upp så lätt rustade
som möjligt och utan tält för att göra Harsprånget ett besök.
Afståndet är ungefär en mil. Vägen är till en början utmärkt
och går på fast mark genom gles furuskog. På ett ställe
delar den sig. Den östra vägen går till Ligga, den västra till
Harsprånget. Detta borde vägen ha låtit bli, ty det skaffade
tre af våra medlemmar en sömnlös natt. Se här, huru
därmed tillgick.
Gripna af ifver att »sträcka ut» begåfvo sig dessa tre ett
stycke i förväg framför karavanen. De underrättades vid
af-skedet om att de vid vägkorset skulle följa den västra vägen
och försvunno.
Då karavanen framkom till det kritiska stället, där afvägen
till Harsprånget tar af, upptäcktes emellertid, att denna afväg
lätt kunde förbises vid sidan af den mera trampade vägen till
Ligga. Vi grepos genast af onda aningar, att våra tre
snabb-gångare kommit in på Ligga vägen. Under den följande
half-timmen uppstämdes därför längs hela karavanen vilda tjut och
hvisslingar i den tanken, att de tre framför varande skulle, om
de kommit på orätt väg, märka, att karavanen tog en annan
riktning. Till en början tyckte vi oss också mycket riktigt
från Liggavägen förnimma några svarshojtanden, men de
bort-dogo snart alldeles.
I den förhoppning, att våra tre vänner, om de verkligen
kommit vilse, snart skulle märka sitt misstag och vända
tillbaka till korsvägen, fortsatte vi vår färd. Vägen förändrade
nu inom kort helt och hållet karakter och vi kommo in på den
ryktbara, af väldiga stenblock öfversållade terräng, som vidt
omkring omgifver Harsprångets klippbädd. Markens oländiga
beskaffenhet förljufvades dock något af det outtömliga förråd
på hallonbuskar, dignande af mogna bär, som växte mellan
stenarne. Dessa bär voro likasom i trakten växande blåbär
betydligt större än södra Sveriges och skulle gjort hvilken
trädgård som helst heder. Följande dag plockade ett par af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
