- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
128

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

EN SKOLRESA I DALARNE.

tillbaka till länge sedan svunna tider, och flickorna påminde sig
hvad de visste om de personer, hvilkas namn finnas inristade
å de omgifvande mindre stenarna.

På eftermiddagen kom vår första motgång, hällregnet, våra
planer grusades, och vi fingo nöja oss med att vandra till
komministergården för att se den namnkunniga vackra utsikten
från dess veranda. Då vi sedan återvändt till vår bostad, sågo
vi, huru mellan regnskurarne Rättvikskullor, sammanpackade
i kärror, åkte förbi — och detta var något, som slog an på de
mina. Länge dröjde det ej, förrän de lyckats få tag i en
kärra med körsven, och nu bar det af med så många, som
kunde få rum — och det var ej få. Tillbaka kommo de
jublande öfver den roliga färden och öfver —-Anders, körsvennen,
en lång sjuttonårig Rättvikspojke. Den Anders, han såg nu
verkligen hygglig ut och måtte ha redt sig bra med de
många frågvisa flickorna. Sin namnteckning ville han dock
ej gifva dem, fastän de t. o. m. framkastade misstanken, att
han ej kunde skrifva.

Den 22 vaknade vi vid regn och genommulen himmel.
Men ut till Hedsåsen måste vi! Först togo vi vägen genom
Gärdebyn och kommo sedan in på skogsstigar. Hela tiden
regnade det, och den omtalade vackra utsikten från
Hedsåsberget fingo vi mer ana till än verkligen se. — Efter
återkomsten gjorde vi musik. Ett gammalt piano fanns, och de
sångbara bland flickorna voro vid ypperlig röst och syntes ej
vilja tröttna på att sjunga. Den sången gjorde oss glädje
mången gång.

Följande morgon, midsommaraftonen, lämnades vid klar
himmel och under de bästa förhoppningar det visserligen dyra,
men dock härliga Rättvik. Men åter mulnade himmeln, luften
blef disig, och det nöje vi kunnat få af den extra tur till
Insjön, som vår Geflevälgörare låtit anordna för oss, blef därför
dessvärre mindre än vi alla hoppats. Midsommaraftonen i
Leksand hade min skara väntat sig mycket af, men timme efter
timme gick och allt jämt regnade det. Hoppet att få se
majstången och dansen gick vid 12-tiden om intet, då order att
gå till sängs måste gifvas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free