Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
AXEL HAMBERG.
sin kåta, ligger på deltats norra sida och emellan ligga en mängd
små öar, beväxta med låg björk- och videskog, hvilken
emellertid är tillräckligt hög för att hindra utsikten från den ena
stranden till den andra. Vi försökte att ådraga oss
uppmärksamheten genom att samtidigt skrika så mycket som möjligt.
Som Amma är lomhörd, men däremot i hög grad har ögonen
med sig, försökte vi äfven att på optisk väg göra oss bemärkta
genom att sammanbinda våra långa sobbar till en enda lång
flaggstång, som upprestes och i hvars topp jag fäste min näsduk.
Efter en »gode stund», under hvilken vi medhunnit att
koka kaffe flere gånger om, få vi höra årtag bakom den
närmaste holmen, och snart skymtar en båt fram, i hvilken vi
igenkänna Amma Grufvisar och hans hustru.
Amma Grufvisar kom denna gång kammad och tvättad
och såg trots sin fattigdom ovanligt hygglig och välmående ut,
men så hade han också nyligen varit på förtjänst hos själfva
Turistföreningen. Jag hälsade på min gamle renskötare såsom
på en kär vän, med hvilken jag har många gemensamma
minnen och som jag icke träffat på länge. Han berätt ide, att han
icke hade hört våra rop, men däremot observerat näsduken och
då hade han misstänkt, att det var jag som kom. Han hade
nämligen hört talas om, att jag skulle komma ditupp äfven i år.
Jovva och jag följde med Amma öfver till hans kåta för
att se, huru han bodde, hvila några timmar samt öfverlägga om
herkar för mina arbeten i fjällen. Han hade för närvarande
sin boplats på en grön äng vid stranden af den vackra Laidaure
mellan Skerfes, Nammaschs och Tjakkelis branta klippor.
Då han hörde, att vi voro hungriga, kastade han ut sin
not och fick snart en riklig fångst af röding, harr och börsting,
hvilken sedan genast rensades och kokades i den midt i kåtan
hängande stora grytan. Därefter började ett allmänt fråsseri
på den färska och läckra fisken, hvilken vi benåde med fingrarne,
kastande benen på marken i kåtan, där de ögonblickligen
slukades af hundar och getter, som därigenom i hög grad bidrogo
till renhållningen.
Här hade Amma nu lefvat af fiske en hel vecka, medan
hans renar sprungo omkring i fjällen — han visste icke riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
