- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
199

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

händer fånga en hel mängd fiskar, som förgäfves sökte
undkomma i det grunda vattnet.

Morgonsolen hade nyss stigit upp öfver fjälltopparna, när
vi den 13 aug. lämnade kåtan och anträdde återfärden öfver
Tärnafjället. Himmeln var klar, luften ren och lätt, och det
fjällandskap, genom hvilket vår väg gick, så hänförande vackert,
att jag endast därför kände mig mer än ersatt för de mödor
och små obehag, som varit förknippade med vistelsen vid
Ammarfjället. Nedanför oss Tärnajaur, öfver hvilket dimman ännu
ligger som en lätt slöja och endast låter de närmaste holmarnas
mörka konturer skymta fram; längre i söder hela Stuoravare,
hvars jöklar och snöfält gnistra i solskenet. Och norr och
väster om Stuoravare en rad af vackra fjälltoppar: Tjokkel,
Gappie, Mesket och hvad de nu heta alla dessa toppar, som
på kartan synas sammanfattade under den gemensamma
benämningen Lajfjället, Bortom och öfver dessa afteckna
slutligen de väldiga norska fjällen sina spetsar och bländhvita
kammar emot himmeln. Het hela är en tafla af gripande effekt,
majestätisk och stämningsfull. Man kan ej slita sig ifrån henne;
den stannar kvar i ens själ, oeh då den där träder fram i
erinringens ljus, känner man, att »kammarns luft blir för däfven»,
och man längtar åter till de härliga fjällen.

På aftonen återkommo vi till vår hydda på Stuoravare.
Som vi här hade endast obetydligt kvar af provianten, måste
Nila genast återvända till Björkfors efter mera. Den 15 och
16 aug. tillbragtes på grund af regn till största delen i kåtan.
Den 18 var himmeln ovanligt klar, och jag beslöt därför att
bestiga Stuoravaretoppen. Norrifrån är uppstigningen
jämförelsevis mycket lätt; ifrån jökeln norr om toppen behöfde vi föga
mer än 1 timme för att komma upp. Utsikten ifrån denna
Västerbottens läns högsta topp (1 764 m. öfver hafvet) är
naturligtvis mycket storartad. Man ser sålunda öfver hela den
Västerbottniska fjällvärlden och ett stycke in i Norrbotten. Det
mäktigaste intrycket göra emellertid de vilda norska fjällen, af
hvilka härifrån ses en stor mängd: de höga spetsiga Okstinderne
med sina präktiga jöklar, Vågfjället, Krutfjället,
Mjölkbäcks-fjällen m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free