Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För den i någon mån mera härdade turisten, som ej finner
något afskräckande i ett par dagars vandring öfver stiglöst
fjäll och som ej skyr att vid en fjällbestigning klättra en smula,
kan en tur till och en bestigning af Sylarne i våra dagar, tack
vare de af Svenska Turistföreningen vidtagna åtgärderna för
turisternas härbergerande under vistelsen bland fjällen,
ingalunda anses såsom något svårt eller riskabelt företag. För dem,
som vilja se och njuta af ett stycke verklig högfjällsnatur
men ej ha tid att offra flera veckor på en fjälltur, finnes
söder om Norrbottens gräns intet lämpligare föremål än Sylarne,
då det t. ex. mycket väl ligger inom det möjligas område
att med afresa från Stockholm ena dagen kl. 9 f. m.
följande dags afton hinna skåda en solnedgång från Storsylen.
Längre bort ligger ej fjället!
Såsom »turistfjäll» äro Sylarne årsbarn med Svenska
Turistföreningen. Den 17 juli 1885 lyckades nämligen den första
med säkerhet kända bestigningen af Sylarnes högsta topp,
Storsylen. Det var två norska studenter, PEDER TÖRRISEN STENSAAS
och ALBERT RAVNÖ, som denna dag nådde toppen, vederlade
den gamla myten om Sylarnes obestiglighet och därigenom
undanröjde ett af hindren för turistströmmens dragande åt detta
håll. Bland ortens befolkning hade fjället dittills gällt såsom
obestigligt. En och annan naturforskare hade visserligen vistats
i trakten af Sylarne under botaniska eller geologiska studier,
men huruvida någon af dessa bestigit deras högsta topp är
åtminstone ej med säkerhet kändt. Något minnesmärke efter
föregående bestigningar fanns icke vid de båda norrmännens
besök. I Ny Illustrerad Tidning n:r 14 1894 uppger en
insändare, att han under en geologisk expedition den 23 juli 1868
besteg »den mellersta armens topp» och en hans kamrat
samtidigt »norra armen», detta såsom beriktigande af en uppgift,
att de två ofvannämnde norrmännen skulle ha varit de första,
som bestigit Storsylen, hvilken förekommer i en artikel,
Gammalt och nytt om Sylarne, i samma tidning n:r 10 1894. Om nu
verkligen »mellersta armens topp» är identisk med Storsylen,
så har dock denna bestigning råkat bli fullkomligt förbisedd
och har från turistsynpunkt ej varit af någon betydelse. Äran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
