Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En lönande tur för den mera fjällvane torde vara att
uppstiga till Storsola på »Templet» och sedan fortsätta längs hela
hufvudkammen öfver Stor- och Lillsylen. Uppgången till
Storsola är hittills endast gjord från söder och sydväst. Från
hyddan följer man då först den af Schenström föreslagna vägen
till Nedalen, alternativen II eller III, och går längs sluttningen
från Ekorrdörren upp på Storsola eller någon annan punkt på
Templets takås. Att försöka bestiga Templet från norr torde
vara en uppgift, som lämpar sig för den, som vill göra nya
upptäckter inom Sylarne, likaså att bestiga någon af Templets
tornspiror. Hufvudkammen är från Storsola till Storsylen och
i motsatt riktning från Sylskaftet till Storsylen, således i nästan
hela sin längd, tillryggalagd af ett par norrmän. Angående
sträckan Storsola—Storsylen hafva de i Nedalens turistbok antecknat
följande: »Besteg Lille Sylen uden förer. Gick herfra den
hidtil aldrig gaaede Sylegg till Storsylen, hvor vi standsedes
af lodrette klippevegge. Toppen naaedes ved at gaa rundt
den överste top langs den norske side. Eggen fra Lillesylen
till Storsylen var bred och let passabel naar undtages eggen
nærmere Storsylen, som var yderst smal och maatte gaaes eller
rettere krybes med stor forsigtighed. Omveien rundt Storsyltoppen
var et halsbrækkende företagande; denne omvei kan undgaaes
med benyttelse af taug». Denna vandring gjordes 1894. År
1895 ha samma män gjort om turen, men denna gång endast
antecknat: »Besteg Lillesylen. Gick herfra eggen till Storsylen»,
hvarför jag ej kan upplysa om, huruvida omvägen kring
Storsylen äfven då måste göras. En lika knapphändig
anteckning finns om deras 3:dje vandring samma väg. Sträckan
Sylskaftet—Storsylen tillryggalades redan af Stensaas och hans
följeslagare 1885 och erbjuder inga svårigheter.
»Slottet» torde väl äfven förtjäna att bestigas, och en tur
värdig en alpinist vore att fortsätta åt sydväst längs dess krön,
som närmare hufvudkammen är betydligt lägre än längre österut
och på en lång sträcka täckt af jökeln, så att endast ett par
klippspetsar skjuta upp ur snön. Dess förening med
hufvudkammen äger rum söder om Storsylen, så att, om man från
föreningspunkten vill gå upp mot denna, man har kvar den nyss i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
