Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDAN ALLFAEVÄG.
303
af Hjärne själf, hurusom en »krympling och heelt contract»
vintern 1678—79 slagit sig ner här och hade vid sin säng alltid
stående ett stort ämbar högbrunnsvatten. Han tömde ett helt
ämbar under natten, men väl 3 å 4 om dagen. Mannen kunde
själf gå därifrån och blef »så föör, thet Wärfwarna wille med
wåldh taga honom til Knecht». Han lyckades dock genom
intyg om sitt förra tillstånd komma »på frija Fötter igen».
Änkedrottningen vårdade sig mycket om brunnen, som
genom hemmansköp några år kom att ligga inom hennes
lif-geding. Hon gaf i så ett som annat detaljerade föreskrifter,
hvilka, huru betecknande för tiden, huru kulturhistoriskt
intressanta de än äro, icke här hafva plats. Dock kunna vi icke
undgå att kasta en blick på »Kongl. May:ts Placat,
angående Medevij Suurbrunn» af den 6 juni 1681, hälst där finnes
en föreskrift, som lägger band på en hvar, som yttrar sig om
Medevi. Kongl. Maj:t, som icke utan misshag förmärkt att
några utläte sig med hvarjehanda »förkleenrige Omdömer och
Ordeformer» om brunnens kraft och verkan, förklarar nämligen
sin nådige vilja och åtvarning vara, att hvar och en »sådant
otijdigt Omdöme och förkleenrige Ordesätt sigh aff håller, så
dher å sjelffwa Orthen som annorstädes här i Bijket, och dher
underliggiande Provinder, förandes förnuffteligen och medh
besked dheras Taal, uthan til at lasta hwad GUdh Menniskiomen
til nytta och gagn beskiärdt hafwer.» I Plakatet stadgas vidare
om bönestunder och ärbart lef verne; förbud mot eder och
ban-nor, trätor, dueller och slagsmål, fylleri och dryckenskap; om
lifsförnödenheters tillförsel och pris m. m. Och »uthi in- och
uthgående samt wijd drickande aff Suurbrunnswatnet, skal ock
så all beskedeligheet achtas, så at Brunngästerne bemöta hwar
andra inbördes med Oivilitet och höfligheet och fördy uthi
ingen måtto gifwa någon anledning til förargelse, hwarken medh
stötande, trängiande, Watnespillande, eller medh Wagnar, Hästar
och hundar innom Plancket hwarandre incommodera*.
Brunnen var under denna första tid i sitt högsta flor.
1682 besöktes den af Auroea Königsmarck, som i bref till
Ebba Maria De la Gardie skildrat de växlande nöjen, där
förekommo, ringränningar, fetes champétres af flera slag, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
