Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
JOH. WALDENSTRÖM.
Sedan vi lagt ifrån oss våra saker och fått oss litet mat
till lifs, gjorde vi ett besök hos prästen. Han hade då just
fått posten för sista veckan, bland annat 8 nummer af Vårt
Land, som vi blefvo i tillfälle att få läsa. Det var de första
underrättelser från den yttre världen, som vi fingo, sedan vi
lämnat Luleå, och äfven de voro ju nu redan 8 till 14 dagar
På sommaren kommer post till Kvikkjokk en gång i veckan
men på vintern endast hvar 14:de dag, stundom endast hvar
3:je vecka. Prästen får då sin tidning för 3 veckor på en
gång — men så har han också 3 veckor på sig för att läsa
den, innan nästa sändning kommer.
Från prästen begåfvo vi oss åter till gästgifvaregården.
Det var redan afton, och vi ville gå till sängs i tid för att få
hvila ut riktigt till nästa dag, då vi skulle begifva oss ut på
ströftåg i omnejden.
Som röken i våra sofrum emellertid generade oss, skulle
vi försöka vädra ut den, innan vi gingo till sängs.
Men »hast du mir gesehen?» det fanns inga ventiler på
fönstren. Om vintern är det för kallt att öppna dem, och om
sommaren är det för mycket mygg, och därför behöfs det
naturligtvis ej några ventiler på dem. Vi fingo alltså nöja oss
med att ligga i röken, men ovana som vi voro därvid, sofvo
vi därför också ej så bra som önskligt varit.
Följande morgon begåfvo vi oss i väg upp på Snjärak.
Jag kommer nu ej ihåg, huru lång tid man behöfver för att
nå dess topp, men ungefär en timme tycker jag mig minnas,
att vi höllo på med uppstigningen.
Vägen gick först genom hög barrskog. Genom talrika
textningar i trädens bark har man god vägledning, så att man
ej behöfver befara att gå vilse. Blott man troget »håller sig
till texten», så går det bra.
Efter en stunds vandring kommo vi ändtligen så högt upp,
att vi här och där genom den allt lägre och glesare småskogen
kunde kasta en blick utöfver den omgifvande nejden.
Slutligen passerade vi trädgränsen. Vi lämnade barrskogen under
oss, och endast små glesa och vresiga buskar följde oss ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
