Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
HUGO SAMZELIUS.
med en riktigt pojkaktig okynnesmin vänder staden ryggen.
Jag gratulerar — det var ett käckt och präktigt beslut,
glädjande ej minst därför, att det bragte ett snöpligt nederlag åt
de inbilladt bråda bestyren och unnade dig en smula andrum
för att lefva i mer eller mindre förtroligt umgänge med naturen,
som minsann är lika bra att hafva nu som på Hoeatii och
Rousseaus tid.
Men detta umgänge bör vara förtroligt, jag ville särskildt
understryka detta ord. Intress’et för folk och bygd i eget land
bör ju också vara så pass lifligt, att det tager en fången helt
och hållet — och erfar man ej en oemotståndlig känsla häraf,
då saknar man i egentlig mening rot och del i hemlandet och
är att likna vid en främling, hvilken som helst, som ligger öfver
natten på ett hotell. Utan alla förutfattade meningar, men
med en varm kärlek till fosterjorden går nu kosan ut till skog
och fjäll, till älf och sjö. Färden blir lärorik i mer än ett
hänseende. Har man stora anspråk på lifvet, måste man
väsentligt nedstämma dessa, låta dem undergå behöflig minskning,
eftersom man ute i markerna ej kan »få allt för pengar».
Osökt lär man sig enkelhet och ett sundt lefnadssätt, hvilket
för både kropp och själ är af största nytta, enär det skänker
en arbetslust, som aldrig tröttas, då den står i tjänst hos
upphöjda syften. Storstädernas febrila lif och färd förefalla så
omätligt långt borta — här går man sin väg fram utan att
jäktas, super in hälsa af den rena luften och somnar om
kvällen utan alla plågande drömmar. En hel mängd fördomar
försvinna — är ni fallen för själfförgudning, får ni åtminstone i
Norrland leta efter dem, hvilka slafviskt bocka sig för ers
härlighet. Här i odalbygden är hvar och en man för sig;
sålunda lär man sig att vara höflig och att taga nödig hänsyn
till andra, lär sig att bättre förstå och värdera sitt folk,
samtidigt med att kärleken till naturen med dess djur- och
växtvärld ökas.
Jag har varit djärf nog att förutsätta, att den, som sluppit
lös från kasernlifvet och bråket i staden, ej tänker på en
fri-luftssommar i utlandet eller vid de fashionabla badorterna.
Norrland, ännu förhållandevis föga kändt och befaret, är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
