Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
FREDF. SVENONIUS.
bladen, afse ej konturerna att
exakt återgifva jöklarnes utseende,
men äro naturligtvis alltid en god
ledning för kännedomen om deras
ungefärliga utbredning.
Obs. Några af mig gjorda mått
från Tuolpa-jökelns ända finnas
antecknade i namnboken i
Varvek-hyddan.’)
b) Kvikkjokks kapellområde. *)
1. Staika, en liten.
2. Tarrekaise.
3. Pårte-tuoddar
4. Sarves- »
5. Ålkas- »
6. Allca- »
7. Kopir- »
8. Sarjek »
9. Skuorki- »
10. Aklcavare, talrika, praktfulla
jöklar (ant. och skiss, af S- s
1877 och 1893).
11. Sulitälma, ett par af de
nordliga.
12. Jelcnaho.
13. Almajalos, flera storartade.
14. Rakkojekna 1 W om Vasten-
15. Oautelesjekna / jaur.
16. Rakkovardo, N om Vastenjaur
(ej utsatt å bl. n:r 7, ant. S—s
1894).
17. Rautuåjve, en ganska storartad
(ej utsatt å bl. n:r 7, ant. S—s
1893).
18(?). Fjällen i närheten af
rilcs-röset 248 torde möjligen
innehålla någon jökel på sv. sid.
c) Oellivara s:n:
1. Skukketjåkko.
2. Paukitjåkko (ant., skiss. S—s).
3. Aletåjve (skiss., fot. S—s 1884).
4. Kallakfjåkko (fot. S—s 1884).
5. Attjekt’jåklco.
6(?). Kärsoljåkko. Sannolikt ett
par. (Praktfulla »bottnar»),
d) Jukkasjärvi s:n:
It Selka.
2. Signetjåkko.
3. Kebnekaise r Praktlulla jökel.
4. Kaskasatjåkko > fält ffot. S—s
5. Tar. falatjåkko J 1886 <).
Våra mest storartade och detaljrika jökelfält;
tillhöra det område af c:a 18 kv.mil, hvars
noggrannare undersökning d:r A. Hamberg företagit och
förbehållit sig. (Flertalet, ehuru ej alla, sedda, ant.,
skiss. el. fot. af S—s vid skilda tillfällen).s)
’) Här må rättas en uppgift af mig i »Studier vid Svenska jöklar»,
där jag sid. 5 yttrar mig tviflande om tillvaron af Forbes’
»Junkaren-suopts» nära svenska gränsen. Ar 1882 var jag i tillfälle att besöka denna
ganska storartade norska jökel, hvadan något tvifvel ej numera finnes.
2) Många af denna trakts jöklar äro, som bekant, beskrifna eller
antydda i Göran Wahlenbergs klassiska arbete Berättelse om mätningar
af lapska fjällens höjd (1808).
3) För att ej störa öfversikten lämnas vid uppräknandet blott
några korta antydningar, hvarvid förkortningar användas såsom: ant. =
antecknad, skiss. = skisserad i dagboken, fot. — fotograferad, ej uts. =
ej anmärkt å topogr. bladkartan; kalott — kalott-jökel, o. s. v. De flesta
torde vara omnämnda i mina vid skilda tillfällen hållna föredrag i
Geologiska Föreningen, Oeografi-ska Sällskapet, Turistföreningen m. fl. st.
J) Med anledning af hr Durlinqs uppgift (Arsskr. 1896 sid. 287),
att namnet Karpmas måhända vore riktigare än Kebnekaise, gjorde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
