Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ett och annat om Mälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omslutande dubbla vallar, af hvilka den inre varit försedd med
ekpalissader.
Grönsö passerade vi alldeles förbi, ehuru vi icke heller
här landstego. Genom kammarherre E. von Ehrenheims
välvilja hafva vi emellertid fått nöjet att kunna meddela
årsskriftens läsare en bild af detta gamla präktiga ställe.
Vi tillägga, att på Utö strax i närheten af Grönsö finnes
kvarstående ett boningshus från medeltiden, det s. k. Utö kloster.
Något kloster har byggnaden emellertid bevisligen icke varit,
men den står där likväl som ett synnerligen intressant gammalt
minne.
*
Ej långt från Grönsö ligger en liten holme benämnd
Oxsten. Vi hade hört sägas, att på denna skulle finnas
intressanta lämningar af en »vikinga»borg, och som vår kurs förde
oss alldeles i närheten samt den rätt höga och branta
klippholmen med sitt isolerade läge såg rätt lockande ut, bestämde
vi oss för att undersöka saken.
En spejare skickades i land och uppklättrade öfver
väldiga mosslupna berghällar till holmens topp. Här kunde
emellertid icke skönjas minsta spår af de »cyklopiska murar», man
förberedt oss på, och då de gamla vikingarna voro så ynkliga,
att de icke reste upp sin borg på den högsta punkt de kunde
komma åt, beslöto vi att med förakt lämna dem oupptäckta.
Vi tröstade oss emellertid med att det sannolikt var en
af de i Mälartrakten så ofta förekommande borgarne vi här
hade att göra med. Dessa borgar hafva icke, såsom den gängse
folktron synes antaga, varit ett slags motstycken till senare
tiders riddarborgar, d. v. s. befästa byggnader, i hvilka de olika
vikingahöfdingarne haft sina tillhåll och hvarifrån de med sina
skaror idkat sitt blodiga handtverk. Borgarne hafva visserligen
krigs- och vikingatågen att tacka för sin uppkomst, men på
ett annat sätt. De äro nämligen af befolkningen på en trakt
till försvar anlagda förskansningar, inom hvilka bygdens
invånare sökte sin tillflykt till skydd mot de plundrande
flottornas anfall och härjningar. De förekomma därför vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1898/0121.html
