Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen: några veckor i Pite lappmarks fjällbygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till deltat, där åter en skörd af Carax bicolor girigt insamlades.
»Kom tillbaka på kvällen mycket frusen, i synnerhet i anseende
till fötter och ben, efter vadningen i deltats iskalla strömfåror.
Under hemvägen voro fjäll-labbarne mycket närgångna, hvadan
jag sköt 3 i flykten. De äro utmärkta föremål för öfning i
flyktskytte, ty de hafva för vana att pilsnabbt störta ned mot
den, som beträder deras område, för att sedan omedelbart
hastigt höja sig. Sköt under förmiddagen 2 stenfalkar».
4/8. Tidigt på morgonen gjordes uppbrott, hvarvid, förutom
Johannes, ofvannämnde, extra förhyrde lappyngling var
behjälplig. »Sedan vi rott fram till näset mellan sjöarne
Pjeskejaure och den på norskt område liggande Lommeluobal,
förestod oss – i första rummet de båda lapparne – ett mödosamt
arbete, som väl i Sydsverige skulle ansetts nästan outförbart.
Näset är nämligen drygt 1/2 fjärdingsväg bredt, af omkring
600 fots höjd öfver Pjeskejaures vattenyta
[1] och därtill å östra
sidan mycket brant uppstigande; häröfver skulle nu båten släpas
och sakerna bäras. Att börja med höggo vi i alla fyra och
drogo båten med därvid fästade remmar, men F. och jag stodo
ej länge bi. Lapparne sleto ondt, de lågo framstupa, nästan
parallelt med marken och hjälpte sig fram med både händer
och fötter.» Härunder passerades riksgränsröset n:r 238 (vid
dess fot växer Saxifraga cæspitosa); under väntan på sakernas
framforsling insamlade vi på Lommeluobals sandiga strand den
sällsynta Carex rufina jämte Catabrosa algida. Först kl. 7 på
kvällen voro vi åter redo för resans fortsättande, nu till sjös,
först öfver den lilla Lommeluobal, senare – efter båtens
dragning förbi en kort fors – längs den mer vidsträckta, högt
öfver trädgränsen befintliga Lommejaure. Vid 11-tiden
tältade vi vid sjöns västra ända framfor en rykande kråkriseld,
något upphjälpt med en sönderhuggen åra.
5/8. Sedan ytterligare tvenne bärare engagerats från ett
under förmiddagens lopp anträffadt lappläger, begåfvo vi oss
på e. m. utför de branta sluttningarna mot Langvand, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
