Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Dagas färd. Af Johan Gunnar Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 JOHAN GUNNAR ANDERSSON.
hamnen, och vi närmade oss stranden med rätt god fart. Jag
hade ställt mig föröfver för att få syn på möjligen befintliga
inseglingsmärken. Rätt som det är, sticker lotsbåten ut ur
hamnöppningen, och i den står en karl ifrigt svängande med
armen. Det är tydligen något oklart framför oss. »Lofva,
lofva, för hundra gubbar», ropar jag, och hastigt svänger Daga
upp i vinden. Ett par minuter senare är lotsen ombord, och vi
få då förklaring på saken. Några tiotal meter innanför det
ställe, där vi vände, är ett grund på tre fots vatten. Daga
ligger sex fot djupt och gick vid tillfället med ungefär tre
knops fart. Det hade kunnat blifva en skön historia.
I Degerhamn vistades vid vårt besök tvenne
Lunda-geo-loger, och tack vare dessa herrars och tullinspektörens
gästfrihet tillbragte vi en synnerligen angenäm afton i land. Tidigt
följande morgon afseglade vi till Kalmar.
På Oland är jag väl hemmastadd sedan den tid, 1891—94,
då jag fyra somrar i följd vistades på ön för geologiska arbeten.
Jag kunde nu ej motstå frestelsen att begagna tillfället att få
återse kända ställen och gamla vänner samt att få visa något
af den intressanta ön för kamraterna. Vi offrade därför en
dag till en tur dito f ver, foro med en Kalmarsunds båt till
Färjstaden och vandrade därifrån till Eriksöre by, belägen tätt
invid västra landborgens fot. Det var ett riktigt önskeväder
den dagen, solljus öfver alvarens vida slätter, öfver de täcka
löfängarna nedanför landborgen och Öfver sundets mörkblå
vattenyta.
Nästa dag seglade vi till Borgholm, där jag träffade en
gammal bekant, en där bosatt tidningsman, som vid en af
honom till vår ära anordnad liten fest i högstämda ordalag
hälsade oss välkomna till Ölands hufvudstad, en artighet, hvilken
vi besvarade genom att höja ett lefve för den öländska pressen.
Följande dag den 30 juli kryssade vi oss norrut genom
sundet, skrapade på eftermiddagen söder om Jungfrun,
passerade på natten Ölands norra udde och satte sedan kurs på
Karlsöarna vid Gotland. Nästan hela följande dag blefvo vi
liggande i vindstilla väster om dessa öar, fingo sedan på natten
litet tjocka, lagom länge för att hinna ordentligt afprofva vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
