Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraham Abrahamsson Hülphers. Af Mauritz Boheman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 MAURITZ BOHEMAN.
Ju flere Brud-Karlar och Kras-Kullorne äro, desto hederligare
räknas det.
Bröllopen stå hos Brudgumen, mäst om vinteren, och det
flere dagar, eller så länge maten och besynnerligen dricken
räcker, hvilket alla gästerna, utom Prästen och dess anhörige,
dagarne näst för Bröllopet sammanskjuta, och till
Gästbuds-gården föra. Maten sättes sedan fram af värden och
värdinnan, utan åtskilnad hvem den tillhördt. Smör-klimpen är
den hederligaste af förningen, och ställas deraf så många
på bordet, som de gästbudnas hushåld äro. De hitförde och
af värd-folket til Gästbudet anslagne öl-tunnor har
Källar-swännen om händer. När han låter inbära Björnen (så kalla
de den sista såen af ölet) och sätter den på bordet, så gifves
dermed tillkänna, at tunnorna äro toma, och samqvämet bör
slutas. Hvad som då af maten, och särdeles af smöret kan
vara i behåll, tillhörer det nygifta Hjon-laget. Vid
Bröllopsgården upresas Brud-granar, af 30 till 40 alnars höjd, med
Brud-parets namn, som sedan stå qvar, tils de kullfalla, eller
Bröllop blifver i samma hus, då de åter förnyas. Förr än
Bröllopet står, går Bruden, i följe med en hustru af närmaste
slägten, omkring i byarne, med hvar sin Tuta (Näfver-korgar,
mycket väl utzirade) deruti de samla till bohag; dock får
Bruden det mästa. Denna sed hålles dock icke öfver hela Soknen,
såsom förr skedt, utan allenast af några bylag i öfra delen,
efter öfverenskommelse, då deremot de andra byar afsagt sig
samma sed, emedan den varit de fattigare hushåll till tunga,
som ofta inom et år af 18 a 20 och flera Brudar blifvit
besökta. På första Bröllops-dagen efter måltiden, sedan talet för
Dannemans och Danneqvinnans skål är hållit, medan gästerna
ännu sitta i sina rum, gå Bruden och Brud-sätan (eller någon i
dess ställe) omkring at skänka, det är at gifva hvardera af
laget at dricka utur sin lilla Silfver-skål, som här kallas Kosa.
När Brud-sätan den samma framräcker, säger hon, efter ortens
sedvana: Håll mig till goda, hvilket är förebod till
Dannemans och Danneqvinnans skål; derefter f ramgif ver Bruden sin
dricks-kosa, följande: Sitt i Guds fred, det är min
Dannemans och min skål; bägge få härvid skänker, dock Bruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
