Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåvitska jungfrurna, utan tvifvel ett konstverk af stort
intresse ej blott i antikvariskt hänseende. A portalens
pelar-kapitäl är samma ämne behandladt. I golfvet är inlagd en
grafhäll af egendomlig beskaffenhet. Inskriptionen finns
nämligen å en list af metall, som löper rundt stenen ett stycke från
kanten. A densamma står att läsa: »Canonicus lundensis et
lincopensis obiit Johannes prepositus in Stangghe o. pr. eo.
Anno domini MCCCLXXX.» Klockan i tornet bär denna
inskrift: »Thogerki Kieme, Mads Amund, Jakob Heri, Urgen
Jurgense til Burs och Stange. Rudolfus Borkhartus me fecit
Anno 1625 Westerios. Joen Bundorfve a Hegvid.» När
jag läste upp detta för skolläraren, som följt med upp i
tornet, upplyste han, att det, jag förmodat vara tillnamn, är
namn på gårdar i Burs, och jag fick då kännedom om att
ännu i dag de gotska bönderna benämnas med sin gårds
namn.
Sedan vi i en bondgård gjort ännu en angenäm
bekantskap med gotländsk vänlighet och tillmötesgående, fortsatte
vi färden till När. I Närs kyrka fingo vi ett nytt tillfälle
att förvåna oss öfver det öde, som ännu i vår tid kan drabba
fomlämningar. I kyrkans sakristia sågo vi en
freskomål-ning, föreställande den kristliga kärlekens symbol: pelikanen,
som matar sina ungar med sitt eget blod. Vår ledsagare,
en studerande vid Visby gymnasium, upplyste oss om att
en pendant till denria målning funnits å andra väggen, fast
den nyss blifvit öfverkalkad. Den hade varit en allegorisk
framställning af själfviskheten. Man vet, att förr i tiden ett
sådant öde drabbat de flesta af våra kyrkors tak- och
väggmålningar; men det låter fast otroligt, att sådant kan tima
nu, då man flerstädes gör sig kostnad och möda att
framdraga i ljuset, hvad fädernas välmening utplånat.
Från När till Lau är blott några kilometer. Lau
kyrkas yttre har just ingenting anmärkningsvärdt, om ej det,
att den är af släthuggen sten. Men då vi efter någon
ansträngning lyckades skaffa oss tillträde till det inre, funno
vi ett tempel i nyrestaureradt skick, som säkert är det
ståtligaste af alla dem, vi under vår färd fingo se, och troligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>