Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. A. BOHLIN.
kläderna. När man blir mera van att mottaga resande, torde
denna olägenhet komma att beaktas och afhjälpas.
Redan vid 4-tiden nästa morgon var jag på benen för
att göra en sväng omkring åt Fardhem och Linde och sedan
sammanträffa med min reskamrat vid någon järnvägsstation.
Han fann det nämligen angenämt att gå med järnväg till
Visby. Just som solen gick upp, hjulade jag fram till Hemse
kyrka, vände därifrån om och tog vägen åt Fardhem. Det
var en utomordentligt härlig promenad i den friska
morgonluften. Fardhems kyrka, byggd af släthuggen sten, är till
det yttre skäligen oansenlig och har för ovanlighetens skull
inuti ett platt brädtak. Denna kyrka uppgifves vara den
äldsta i denna del af landet. Hvad som här är af
synnerligt intresse, är den lilla portalen på södra sidan af koret,
hvilken har högst märkliga bildserier.
Norr om Fardhem blef landskapet mera kuperadt. Snart
var jag inne i den vackraste nejd, jag hittills sett på ön.
Vid Linde kyrka uppehöll jag mig ett par timmar för att
bese dels kyrkan och dels den vackra nejden däromkring.
Som jag af kartan kunde sluta till svårigheten att komma
fram i riktningen norr ut och sä nå järnvägen vid Bjerges,
vände jag åt öster för att hinna tåget i Stånga. Efter en
angenäm färd genom ett leende, rikt växlande landskap
anlände jag till Stånga station i god tid och sammanträffade
där med mitt ressällskap. I kupén kommo vi i samspråk
med en ung man af allmogeklassen, som visade sig vara en
af de inbitnaste lokalpatrioter, själfva Gotland har att
uppvisa. Allt hvad hans ö hade var i hans ögon ganska godt.
Folk, natur, lefnadsvillkor, allt var i hans tanke sådant, att
knappt någon förbättring var önskvärd eller ens möjlig.
AJ-drig hade han satt foten utom sin ö, däruti lik det stora
flertalet af sina landsmän, men var icke desto mindre viss
om att intet land kunde i något afseende utom naturligtvis
i fördärf mäta sig med hans härliga ö. Slutligen utropade
han med lågande patos: »Ja, det är då sant, att vill en lefva,
så aldrig kan det gå för sig bättre än på Gotland». Det
låg verkligen någonting så vackert i denna hans hänförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
