Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxrester i de afskrädeshögar, de bekanta »kjökkenmöddingar»,
som stenåldersmänniskorna i Danmark efterlämnat.
Men ännu under långt senare historisk tid har han
bevisligen lefvat i flera af Europas länder, såsom Tyskland,
Schweiz, England, Frankrike och Polen, i sistnämnda land
ända in på förra hälften af 1500-talet. Han iakttogs då
därstädes af den tyske kejsarens sändebud, Sigismund
Her-berstein, hvilken lämnat icke blott en rätt utförlig
beskrif-ning öfver djurets utseende, lefnadssätt och fångst, utan äfven
en teckning af detsamma; visserligen finnas de som påstå,
att denna teckning ej skulle framställa annat än en simpel
tamoxe, men flertalet zoologer anser den vara ett ganska
trovärdigt konterfej af uroxen, helst sagda bild
öfverens-stämmer med en ungefär samtidig målning, föreställande
samma djur. Uroxen framställes till färgen svart med blott
ett hvitt streck längs ryggen eller svart med hvit haka och
med hvitaktiga, med långa svarta spetsar försedda hom.
För att gifva en föreställning om djurets imposanta
dimensioner anför nämnde naturforskande diplomat, att homen
merendels äro »på det sätt skilda från hvarandra, att tre
stora, feta karlar kunna jämte hvarandra sitta emellan dem.
Något sådant skall på sin tid Sigismund, konung i Polen,
en fader till den nu regerande konung Sigismund, hafva
försökt, hvilken haft en tämligen stor kropp och jämte sig satt
två andra personer, som icke varit mindre».
Rörande uroxens förekomst i Sverige veta vi, tack
vare torfmossefynden, att den i stort antal befolkat Skånes
urskogar, och man har dessutom funnit lämningar af
densamma på två ställen i Östergötland och vid Råkneby i
Kalmar län. Att uroxen äfven i Sverige lefvat samtidigt
med människan är åtminstone i hög grad sannolikt. Sålunda
finnes å Lunds zoologiska museum ett skelett af uroxe från
en skånsk torfmosse, å hvilket den första ländkotans
taggutskott blifvit genomborradt, medan djuret ännu var ungt.
Högst sannolikt har detta sår åstadkommits genom en
kastpil, genom människohand således. Adamus Bremensis,
domherre och skolföreståndare i Bremen (död 1076), som utgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
