Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom. Mest blottställda äro - de fyra närmast stranden
liggande, eller landhommoma, hvilka man därför också brukar
tjudra med långa tåg. Sådana fisken kallas dräther, på
1600-talet dräckter.
På hvarje hommebåt äro från tre till fem man, beroende
på fiskeområdets storlek. Före solens uppgång är ålfiskaren
på sjön, och hans arbete varar i två till tre timmar.
Vittjandet sker på det sätt, att yttersta ändan af kassen halas
upp öfver båtkanten, hvarefter dess innehåll tömmes i båten.
Fisket böijar i Augusti och fortgår under September,
Oktober och halfva November. I böljan är ålen mindre,
efter den 1 Oktober anses den i medeltal väga x/2 kilo, men
ofta fås ålar af 2, ja ända till 3 kilos vikt.
Försäljningen sker dels till tyska jakter, s. k. ålsumpar,
som segla längs kusten med ^treåriga köpekontrakt, dels till
svenska upphandlare för ett pris af 90 öre till 1 kr. pr kilo.
Dessa senare sända ålen rimsaltad eller på is till tyska
sal-terier, särskildt sådana i Kiel och Flensburg. Ända till
1860-talet konsumerades ålen blott inom landet och betingade
då vida högre pris. Men 1866 kommo danska sumpar från
Köpenhamn och gjorde uppköp, hvilka sedan i sin ordning
efter 1872 utträngts af högre betalande tyskar. Dessa
magasinera ålen i stora behållare, liggande i sött, rinnande vatten,
till i Februari och Mars månader, då höga pris kunna
erhållas. Eget nog står ålen i sumpame på stjärten,, då han
ej blir oroad, med hufvudet uppåt vattenytan, men så fort
någon rörelse förmärkes, sänker han sig till botten. Älen
kan, då sumpen nedgräfves i en källa med 6—7 grader varmt
vatten, bibehållas vid lif och godt hull från hösten ända in
på följande sommar. Lägges sumpen däremot i rinnande
vatten, böijar fisken redan i Januari att magra, emedan han
ej får behöflig hvila. Vattentilloppet får därför noga regleras.
Den största fångst från ett fiske, som man här med
säkerhet känner, vankades den 11 Oktober 1854, då på hvaije
sätt vid Esperödsfisket erhöllos 850—900 kilo. Den 2 Oktober
1875 fångades 600—650 kilo. Bästa resultaten hafva under
innevarande sekel vunnits åren 19, 22, 34, 46, 79, 83 och 96.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, i8qq. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
