Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men med detsamma flög husbondens handyxa öfver bordet och
snuddade vid brudkronan. Och nu var det slut med hela härligheten.
På en handvändning voro gästerna borta, och den goda bröllopsmaten
förvandlades till grodor och annan styggelse. Men bruden satt, som
hon var, för det att stålet hade gått öfver henne. All grannlåt fick hon
behålla, men kronan skänkte hon till Skogs kyrka. Där finns hon
kvar ännu, men hon är omgjord två gånger.
Björsstenen.
Efter Sunnäsvägen är en sten, som kallas Björssten. Han är
mycket stor: somliga liknade honom vid en stuga, andra angåfvo höjden
till fyra famnar. Stenen är bekant af två skäl. Först och främst stöta
där flera rågångar samman, hvilket kan vara viktigt nog, men mindre
märkvärdigt. Det andra skälet låter mera underbart En man och en
björn (här björ) skola nämligen, utan att veta af hvarandra, under denna
sten hafva haft sitt hviloläger en och samma natt. Enligt andra hade
här varit ett björnide, men namnet skulle i alla fall sammanhänga med
björnen.
Körar-Malis stuga.
Nära denna sten finnes en annan, som kallas Körar-Malis stuga.
En körare eller rättare på Sun näs’ bruk hade varit ute i något ärende,
ridande till häst. Men han hade tagit in för mycket och hade ingen reda
på sig. När han kom till denna sten, damp han af hästen. Han trodde
nu, att han var hemma, och ropade ideligen till hustrun, som hette
Mali, att öppna. Mali\ Mali, släpp in mig! lät det både länge och väl,
men det hade ingen annan verkan, än att stenen fick namn af denna
Ulla händelse.
Prästbron.
Ej långt från nämnda stuga finnes ett bäckskval, och däröfver
är en bro. När denna byggdes första gången och höll på vara färdig,
började man fundera, hvad namn man skulle gifva den. Somliga
före-slogo ett och andra ett annat. Då var där en, som sade: »Jag tycker
det vore likast, att bron finge namn efter den, som först färdas öfver
henne.» — Ja, det voro de med om. Och så var det blott att vänta.
Det dröjde icke heller så länge, innan en resande kom tagandes. Det
var prästen, som skulle till Sunnäs för att predika. Och då var
namnet klart. Det blef Prästbron, och det har stått till våra dagar och lär
väl stå hädanefter också.
Försök att ändra byanamn.
Här och hvar får man höra talas om byanamn, som anses vara
mindre välljudande. Bönderna i sådana byar hafva därför gjort försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>