Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här blifvit kallad den ljusa, hvarefter sedan floden fått namnet
Ljusnan. I det ofvanför liggande Färila döljes floden ofta
af stora skogar och höga stränder, men här är detta alls
icke fallet; vid högt vattenstånd ser man här, sades det,
nästan mera vatten än land.
Ljusdal är en uråldrig bygd, och nära den nuvarande kyrkan hafva
de forna ljusdölingarne haft sin helgedom i byn Wi. I den trakten
har man ock de byar, som enligt gamla häfder (i detta ords
helsing-ska mening) skola vara de äldsta, nämligen Angsätter, Home och
Staf-sättra. Den man, som slog ned sina bopålar på det första stället, blef
snart ånger; den första bebyggaren på det andra gaf sig till känna
genom horn, och nybyggaren på den tredje gården sade: Hår sätter
jag min staf. På det sättet fingo de tre gårdarne namn.
Uti byn Stafsättra bodde omkring år 1540 en man, som var en
väldig jorddrott. Hans namn var Arvidh Olsson, och när västersta
gården i byn heter Arves, kan man nästan vara viss därpå att namnet
är efter honom eller någon i lians släkt. Genom testamente af år 1540
gaf lian sina barn, »som hafva släpat och dragit för honom här till dag
och skola släpa för honom intill döden», all sin köpejord, som han
köpt, sedan hans fader och moder blef vo döda, och denna omfattar
icke mindre än 24 olika n:r. Att han hade jord i flera byar i närheten
af sitt liem, är ju ej förvånande; men hans besittningar inskränkte sig
ej därtill, utån han var en riktig Vidfamne. Han hade jord i
Sjövästa i Färila, i Gryttjesbo på gränsen mot Delsbo och en skog, soin
hette Väs, nu Väsen, fågelvägen 4V2 mil norrut från Ljusdals kyrka. Och
ännu längre norrut sträckte sig hans ägor, i det han äfven hade skogen
Naggan, nu Naggen, nära sjön af samma namn, som ligger på gränsen
mot Torps socken i Medelpad. Någon torde undra, hvad gagn han
hade af så aflägsna skogar; vi antaga, att han hade dem för fiskets
skull. Äfven ägde han ett laxfiske »utån Lagfors», d. v. s. nedanför
Lagforsen, som är i Ljusnan ungefär i midten af Färila. När testator
nämner om, att hans barn »släpat» för honom, har han troligen talat riktigt
sant och tänkt på fiskebördor från dessa aflägsna fångstställen. Huru
mannen förvärfvat sig så många och spridda ägor, synes af ett samma
år utfärdadt fastebref å större delen af dessa ägodelar. Där heter det,
att han förvärfvat dem icke blott genom köp, utan ock såsom panter.
Men detta namnes ej i testamentet. Har det månne skett med afsikt?
För öfrigt synas Ljusdals forna inbyggare i allmänhet
älskat att breda ut sig och söka sin näring långt borta från
hemmet, ja, ju längre dess bättre. Här såsom annorstädes
hade bonden först sina fäbodar och måste till och med hafva
sådana. En gammal man uppgaf, att det fordom varit or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
